tisdag 24 juni 2014

Magister Lund blir kryptisk

Döden är att vänta på tåget. Så varför vänta? En timmes dödtid i Lund innebär att man hinner vandra genom vackra Lundagård. Universitetet som kom till på 1600-talet för att tvångsförsvenska skåningarna och konkurrera med lärosätet i Köpenhamn. Att besöka den magnifika domkyrkan. Förundras över hur hisnande detta kristliga skrytbygge måste ha varit för stadens medeltidsmänniskor som bodde i meterhöga hus. Man behöver inte åka till gyllene Prag för att se ett astronomiskt medeltida ur. Gigantiska ljusstakar med de fyra evangelisterna i form av fantasieggande fabeldjur. Och kryptan. Mystiken och mörkret. Pelarna. Ljusen. Sarkofagerna. Suckarna från sedan flydda århundraden vilande själar och kroppar. Ikoner. Och att få hälsa på jätten Finn. Vad döljer sig i dessa röda stirrande ögon? Ett evigt hat efter att ha blivit berövad sin arbetslön? I en tid då det inte fanns någon fackförening?

Inga kommentarer: