fredag 22 november 2013

Ville, Valle och Viktor

Tittade på Ville, Valle och Viktor på SVT Play. Från mitt födelseår 1972. Industriägaren ville ha en levande docka som monoton arbetskraft i högt tempo: "arbetare går så lätt sönder". Trots företagshälsovården. Arbetarna fick inte själva bestämma över arbetstakten och annat. Maskinerna tog över, men inte för att underlätta åt människorna. Skogarna i Norrland skövlades och blev till reklam som lurade folk att göra skadliga saker som att röka. Människor tvingades flytta dit jobben fanns för det gick absolut inte att flytta jobben till människorna. I Stockholm city fick människor flytta för att göra plats åt banker och kontorslandskap. Det var som att "penningen hade en egen kraft" och bankstyrelserna och inte folket bestämde. Idag skulle folk förfasas och kalla det "vänsterextremt", "politiserat" och "indoktrinering". Trots att det var sant. Är sant. Bortsett från den levande dockan då... Det var ett barnprogram. Kul, musikaliskt, burleskt, allvarligt och tänkvärt. Och anpassat till hela familjen som tittare. Men barn får inte bli vuxna och tänka. Vuxna får inte bli barn och ställa frågan "varför?". Ekonomiska maktstrukturer, även om de skadar människor och miljö, får inte ifrågasättas. Och vem är det som tjänar på det?

Inga kommentarer: