måndag 6 juni 2011

Gul och blå

Jag är uppvuxen i Göingeskogarna. Jag gick på Snapphaneskolan i Knislinge. Snapphanarna, eller friskyttarna, var partisaner som bekämpade den svenska ockupationen.

Jag har bott och jobbat i Olofström. På bruket som fick människor att bryta upp från skogarna i västra Blekinge och norra Finland. Från bergen och dalarna i Jugoslavien. Från kommunistiska diktaturer i Europa och kapitalistiska diktaturer i Latinamerika.

Jag bor i en etta på Gamlegården. Där vi som inte riktigt lyckas leva upp till att vara riktiga svenskar bor. Blattar. Muslimer. Kristna. Arbetslösa. Barnfamiljer. Ungdomar. Pensionärer. Missbrukare. Ensamma.

Men det finns ett fantastiskt naturreservat utanför. Sverige har allemansrätt. Naturen tillhör oss alla. Så vi har strövområden där vi kan pusta ut. Känna att vi är människor. Det sista som privatiseras i Sverige är naturen. Dessutom är den biologiska mångfalden just härute fängslande. Cypressen omfamnar boken. Fasaner kutar omkring. Importerade exotiska växter och djur. Själv är jag blondin. Säkerligen invandrad från öst under folkvandringstiden.

Varför firar Du nationaldagen? För att Svea Rike blev en extremt centraliserad statsbildning på 1500-talet? Där folket blev berövade sina penningar och sin tro? Där motståndsmän som Dacke slutade som de gjorde?
Eller för den icke-demokratiska riksdagsordningen från 1800-talet? Då Svea Rike kommit så långt att ståndsprivilegierna inte längre var allena rådande?

Men i Sverige tar vi hand om varandra. Hjälper de svaga. Värnar demokratin. Om vi bara sluppit DE DÄR. Högermän och rasister. En vänster som förlorat lokalsinnet. En fackförening som fjäskar för Kung Kapital som Svenska Folket för Knugahuset.

Hur får man en oskuld svensk? Knullar henne gul och blå! Ett äckligt skämt. Men som säger ganska mycket.

Amen

Inga kommentarer: