Aaaaj!!! Mina tår är stockfrusna! Skönt med ett varmt element och en varm mugg kaffe!
Det ska vara "extremkyla" idag igen enligt löpsedlarna. Men det har det väl varit sen sommaren slutade. Svårt att ta på allvar. Ropar man Vargavintern kommer! tillräckligt många gånger är det ingen som är beredd när det väl skulle bli "extremt".
Men tårna då? De beror på att jag inte var rätt klädd. När jag vädrade tvärdrag i min lilla etta. Efter en härlig vinterpromenad till stan där jag inte frös ett dugg (bara lite på min nyrakade haka).
Det finns två saker jag behöver för att leva: kramar och sol. Två saker man får alldeles för lite av vid denna tiden. Men idag har man fått sig en dos sol. En sol som har skapat ett härligt vinterlandskap mot den skimrande vita snön. Som jag propsat på att plumsa i eftersom det är så härligt. Just nu går solen ner över min balkong (se bilden). Att sätta sig på de snöiga utemöblerna och lapa sol känns dock lite.... extremt.
När jag kom hem till porten (se bilden) satt en svart koltrast och burrade upp sig i den vita snön. Vilket ingav en smått lyrisk känsla. Detsamma gör alla flickor man ser ute nu. De är sötare än nånsin där ansiktet skymtar fram lite mystiskt under mössor, halsdukar och kragar. Som små troll. Fast det får man väl inte säga för sur-feministerna. Fast de är ju ändå inga riktiga feminister. Dessutom går jag ju igång på minimalt blottad hud och väl dolda kroppsformer under täckjackorna. I snövit vinterbakgrund blir de ännu mer sagolika i sina rosenröda kinder.
Jag tänkt mig en vandrande snöhöljd blomma
och drömde om ett skälvande, gäckande skratt,
jag trodde jag såg den mest älskade komma
genom skogen, över hedarna en snötung natt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar