torsdag 23 december 2010

Caligulas julevangelium (i åminnelse av Lemmybarnets födelsedag)

Ett ankhuvud sticker upp ur snön i trädgården utanför fönstret. Ser roligt ut. Hoppas det inte är den vi ska äta till jul. Fast det blir nog ingen gräsand. Ännu mindre snöripa. Som pålägg idag har jag haft häst, ko och gris. Nästan hela bondgården.

Faktiskt har jag inte gjort annat än ätit sen jag kom till Olofström. Först var jag bara tvungen att prova mammas nystekta köttbullar. Inga små kulor utan rejäla bullar pur köttfärs. De bästa som finns!

Chili con carne igår. Hoppas verkligen att snön inte sätter käppar i släden för uppesittarkvällen med syskonen ikväll. Med tacos. Mycket tex-mex i juletid således. Feliz Navidad!

Mumsade även kycklingrester igår. Och en himla massa godis, inklusive uråldriga julgotter som paranötter och skumtomtar. Här ska svullas. Och svällas. Sen får det väl bli raska tag på gymmet i januari. Men det är där och då. Nu är här och nu. Ho Ho Hoa Hoa!

En anka i trädgården som sagt. Men inga småfåglar. De "juliga" fåglarna som domherrar och talgoxar (blåmesarna lär häcka i Rosenbad) lyser med sin fräcka frånvaro. Vaffö då då? För att julbordet inte kommit ut. Mat kastas ut av min ömma moder och ankan och räven raskar gärna genom den djupa snön. Djur är som vi. De tänker bara på mat. Inte alls på att det viktigaste är känslan av gemenskap och fröjd.

Och handen på hjärtat: barna gillar bara julen för julklapparna (och det lilla julgodis som inte är äckligt). Resten tycker de är krystat och tråkigt i väntan på tomten och att få leka med klapparna. Man var själv likadan och har inget att förebrå dem. Mys till ordentligt en vanlig jävla tisdag i mars istället. Det är då det verkligen behövs i hopplösheten.

Därmed verkligen inte sagt att vi inte ska fira och mysa även nu. Så det förslår. Eller bara är stämningsfullt och mysig julefrid i signad juletid.

Vi minns vår barndoms jular med varm nostalgi. När skulle vi få första julklappen? Kanske redan på morgonen i strumpan? Nu låter jag som Eric Cartman, men så var/är det ju. Den spända förväntan inför knackandet på dörren och Finns här några snälla barn?!

Samma förväntan man har nu som "vuxen" i samband med Sweden Rocks bandsläpp. Och i förmiddags knackade tomten igen: Vitsnok och Coverdale som en julklapp denna vita jul då snön täcker dalen! Så gissade man äntligen rätt! Gästartister? Bernie och Micky? I så fall är det verkligen coolt!

Så ha inte dåligt samvete om ni glömmer att läsa om kejsar Augustus och skattskrivningen. Uppskatta det lilla istället. Eller storslagna. Gör ingen extrem åtskillnad mellan sinnlighet och andlighet. I juletid ska vi bli som barn på nytt och bejaka Frosseri och Girighet. Det vore dödssynd annars. Extrem girighet hos de som äger ett varuhus tar vi itu med efter helgerna. När vi glada och stinna hämtat nya krafter.

Amen

* * * ♥ Från oss alla till er alla - en synnerligen fröjdefull jul med mycket supa, slåss och knulla. ♥ * * *
(Visst nej, det var midsommar! Skillnader på högtider och högtider ändå... lyckligtvis! Å andra sidan firas ju julafton i åminnelse av Lemmy-barnets födelsedag! Han blir 65, gossebarnet! Men jag hoppas att han inte tar pension utan kommer till Norje i sommar som nästa julklapp från Sweden Rock!)

2 kommentarer:

Stefan Kress sa...

Från mig till dig medborgare, Ha nu en synnerligen fridefull jul Kamrat!! :-) Missa inte den största hjälten av dem alla på självaste aftonen, Karl-Bertil ;-)

Caligula sa...

Detsamma! Från Mig till Dig, medborgare! Självfallet ska inte Karl-Bertil missas! Förvisso är jag en blondinbloggare, dock är jag ingen Blondinbella! ;-)