fredag 31 juli 2009

Fräck Fredag


Nä, här är det inte mycket tuttar, vin och glamour. Men apelsinjuice, pasta med köttfärssås och .... en riktigt usel Stefan & Krister-revy på TV. Vill inte fira fredag .... och just nu börjar "Det är dax för fredagsmys"-reklamen. Bläää...! Vet inte vad jag vill... har inte lust att slänga på nån film eller läsa nåt heller... Inte sova heller, har jag gjort hela dan... Jag har ingen lust att gå ut och promenera heller, dessutom har det blitt kallt... Kan inte komma på nåt vettigt att skriva om heller.... Men det var ett jävla gnällande! Det är ingen som tycker synd om mig! Eller? ;-)

Bok-blogg

Jag började dan med att bli klar med Albert Camus "Främlingen". En fransk kille i Algeriet döms oskyldigt för mord på sin egen moder. Rättegången är en parodi och fängelseprästen vill han slippa. Jag får nog läsa mer av Camus för att fatta hans storhet. "Främlingen" var OK men en bok man glömmer ganska snart. Den fick mig mest att tänka på Kafkas "Processen", en bok och författare som inte heller säger mig särskilt mycket. Jag läste helt appropå i eftermiddags i Böckernas Klubb att Kafka nog led av Aspergers syndrom. Jahapp. Det har funnits moderna människor i 400.000 år, bokstavsdiagnoser har funnits i högst ett par decennier. De som är mest kåta på att diagnosticera andra lider uppenbart själva av autism. Eller neurobiologisk obildning.

Jag började på Åsne Seierstads "Bokhandlaren i Kabul". Den verkar intressant som afgansk nutids- och kulturhistoria. Åsne har fått mycket skit, jag väntar med mitt omdöme tills jag är klar. Men än så länge trivs jag med henne i Kabul. Vill åka dit. Men när jag gick ut på balkongen och till affären och bara mötte bruna män med svart skägg och mössa på hjässan och kvinnor med slöja kändes de tankarna som att gå över ån. Dessutom är de trevliga och har inte halshuggit mig än vad jag märkt.

Fortsatte med Jan Myrdals Strindberg-biografi. Riktigt jävla bra och kommer att få en egen blogg.

Böcker är livet! Eftersom man inte är en svensson som måste arbeta, sova och knulla har man tid med slikt! Ave Libris!

torsdag 30 juli 2009

Två veckor kvar!

Två veckor kvar! Sen är sommaren slut! Kring den 15:e augusti stänger de ner sommaraktiviteterna i Åhus. Och det slår aldrig fel. Helt plötsligt blir det iskallt i havet och luften. Sen är det bara att vänta ett år till. Hemska hösten och vidriga vintern. Solbrist, panikångest och självmordstankar. Vad ska man drömma tillbaka till? Regniga och kalla sommarfestivaler? Nu väntar en period av pers .... utan persikor i affären... Om jag bara fått ett jobb eller blitt förälskad. Då skulle livet vända. Nu kan jeg kun klamra mig krampaktigt kring sommarens sol och grönska. Så länge den varar... Sen blir det fosterställning och drömmar om evigt vinteride igen... Ryggmärgen stelnar av iskyla och dagarna är lika svarta som nätterna... Ha det i Hades...

+ och - i vårt avlånga land

+ köttbullar med brun sås och lingonsylt
+ folköl
+ Eddie Meduza
+ brännvin
+ snus (fast jag har slutat)
+ småsjöar att meta abborre i
+ sill
+ kräftor
+ kåta jäntor
+ sommarkvällar


- regeringen
- Kent (musikgruppen)
- att jag inte kommer på nåt mer att klaga på än regeringen och Kent...

Fruntimmersveckan sa en ha å knulla mä....


Dä ä môcke debatt kreng frûntemmersväcka! Löjligt! Ordet "fruntimmer" kommer från tyskans "Frauenzimmer" och betyder "kvinnorum/kvinnogemak". Och där sa fruntemmer hålla sek! Haa men, se! De sa ente stecka ôpp å tro att de är lika intelligenta som käära! Sänga sa stå i köket, där sa fruntimmer hålla sek!

Eddie Meduza har gjort Svea Rikes bästa drifter med kvinnofientlighet. Men är han feministernas hjälte? Haha, knappast! Ibland är tjejer knäppa..... ;-)

*hick*

Johnny Munkhammar, moderat riksdagspojke och Mattias Svensson, redaktör för Neo, vill avskaffa alkoholmonopolet i en artikel i Aftonbladet:

"Tack vare EU har införseln ökat och Systembolaget har tvingats till breddat utbud och generösare öppettider. Med utökade öppettider blev Stockholm under 1990-talet en modern storstad med pulserande nöjes- och nattliv. En liberalare alkoholpolitik, initierad under den förra borgerliga regeringen 1991–1994, gjorde Sverige bättre."

Klart att Sverige blir bättre om man kan supa mer! Skål, medborgare moderater! Eller som Berluscålni schkulle schagt: Raj-raj uno! Hajja EU å friheten! *hick*

PK

När man var liten fick man ofta frågan i skolan eller på lekis: "Är du PK?" Eftersom man inte visste vad det betydde svarade man defensivt "nä". Med följdrepliken: "Jasså? Är du inte påklädd?!" Hehe! Såg inte den frågande om man hade kläder på sig eller inte? Svarade man "ja" var man "privatknullare". Ett skumt ord vars innebörd, onanist, man inte förstod förrän långt upp i mannaålder.

Men idag innebär PK politiskt korrekt. Det är ett favvo-uttryck hos nazisterna. Är man inte rasist är man "politiskt korrekt". Sheisse, va tuffa nazzarna är asså! Att de vågar?! Idag är det ju just politiskt korrekt att "ställa krav på invandrare". Kolla på Folkpartiet och deras Tommy & Annika-kader. Man är inte mindre mesig för att man är en radikal mes.

Vad innebär det mer att vara PK idag? Att motsäga sig dödsstraff? Att inte vara drogliberal? Att vara feminist? Att inte vara homofob? Jag försöker inte vara "duktig". Jag vill trö (<---- skånska) på ömma tår. Jag vill vara konservativ/reaktionär när det handlar om saker jag gillar. Framåtskridande är inget självändamål. Jag vill stöta dolkar i samhällskroppen så att blodet sprutar rött. Jag vill inte gulla. Däremot respektera. Är det att vara PK så får jag väl vara det. Heja PKK! Nazi punks -fuck off!!!!

Manlig könsstympning


"Omskärelse minskar risken att drabbas av hiv med 60 procent." Jaha? Kådis minskar risken med 100%! En extra förhud s.a.s. Om jag är islamofob och antisemit som tycker att manlig könsstympning är avskyvärt får jag vara det. Tack Jesus för att jag fått behålla min förhud! Jag vet inte hur det är att vara omskuren. Antagligen skulle dollen funka finemang ändå. Kvinnlig könsstympning är värre. Men vilka är det som glorifierar manlig könsstympning? Svenska duktiga tjejer från medelklassen! "Det är mer hygieniskt", "Det är skönare att suga av en omskuren kille"... Abraham var 90 bast när han skar av skinnet på picken. Han gjorde det av eget val som ett förbund med Gud. Men föräldrar ska ha rätt att fysiskt stympa och sluta religiösa förbund med sina barn. Oåterkallelig stympning. Jag är stolt över min förhud. Mer penis för pengarna. Vill jag undvika flens och smegma är det bara att vränga. Men manlig könsstympning är exotiskt och gulligt. För flickor som aldrig skulle komma på tanken att stympa sina egna gossebarn. Lyckligtvis....

Reclaim the Stormaktsvälde!


Visst är försvarsminister Torgfors cool som vill att svenskarna i Afganistan ska utföra "offensiva operationer"! Kriga! Men är det inte lite mesigt att ge sig in i George Dubbel-V:s och Obamas krig? Kan vi inte starta egna krigsäventyr? Vi har väl mannamod och morske män så det räcker? 200 år av fred är äntligen över, varför inte ta igen lite nu? Jag föreslår att vi bekrigar Somalia och ärkefienden Ryssland! Carl Bildt har intressen i båda länderna v.d.g. gas och olja! Och det som är bra för Calle är bra för Sverige! Civilbefolkningen måste beskyddas! Och bebombas! Sen tar vi Baltikum, Ukraina och Vitryssland! Pommern och Norge! Okej, nu tar vi dom nu tar vi dom! Kom igen, käcka karoliner! Reclaim the Stormaktsvälde! Utrikesminister Carl, den unge hjälte, han stod i rök och damm.... Go, Carolus!!!!! Torgfors! Var ingen torris utan hård som en Sten!!!!!

Faith divides us, death unites us

Titelspåret på Paradise Losts kommande platta låter helt OK. Man ser fram emot att se dem på KB i Malmö 29:e november!

http://www.myspace.com/paradiselostuk

onsdag 29 juli 2009

Stockholms Negrer

"Låt dem komma vi smörjer upp dem, vi har negerbullar av stål"! På 80-talet hade rasisterna motstånd! "Knark e gott" och "Fy fan svenska flicka" fick Domus att bojkotta Stockholms Negrer. "Ända sen vi kom hit har vi blivit behandlade som råttor, nu är vi först att lämna landet innan det sjunker..."

"Jag vill vara sin slav" är mer aktuell idag än när det begav sig. Arbetsförnedringen sätter inte bara blattar på skitjobb utan även white trash.

Som svenne kan man inte åka tillbaka...

Stjärnorna kvittar det Metallica!!!

That Was Just Your Life
The End Of The Line
Ride The Lightning
The Memory Remains
One
Broken, Beat & Scarred
Leper Messiah
Sad But True
No Leaf Clover
Suicide and Redemption
The Day That Never Comes
Master Of Puppets
Dyers Eve
Nothing Else Matters
Enter Sandman
- - - - - - - -
Last Caress
Phantom Lord
Seek and Destroy

Det var vad man avnjöt på Forum! En liten hall med en scen i mitten som bandmedlemmarna gick runt (även Lars Ulrich paa trummor)! Låtar om elektriska stolar och landminor fick en knappast att sitta still! "Sad but true" fick en att vråla och röja igång! Liksom "Master of puppets"! "Suicide and redemption" är en skitcool instrumentalsak på tio minuter som hade kunnat bytas ut mot "Battery" och "Creeping death".

Men man klagar inte. Man står på kuksugs avstånd från gråhårige Kirk. För att inte snacka om James som man studerade halstatueringarna på. Under "Seek and destroy" lekte pubkikumet med Metallica-bollar. Vi gick ut och gungade efteråt. Forum ligger utanför en lekpark. Så jävla nära trodde vi aldrig att vi skulle komma bandet. Skiderövarna i publiken var skitmesiga och röjde ikke et dugg. Men det tog såklart vi riktiga skandinaver igen! Searching....!!!!!!!!!

Tanke om rasism

I James Joyces "Odysseus" finns inga judar på Den Gröna Ön eller i England. Hur skulle det vara om de förtryckta irländarna skulle få en egen koloni? Tycker man synd om sig själv har man en tendens att rättfärdiga förtryck. Vi har sett hur det gått i Kosovo: serber, romer och judar har förföljts och fördrivits. Hur kommer det att gå i ett framtida Kurdistan? Fördrivning och förföljelse av araber, perser, turkar, judar, zigenare?

Mohammed Omar

Jag har länge tänkt skriva en blogg om Mohammed Omar. Men har tänkt att det skulle vara överflödigt som mulla Omar spelar ut sig själv...

Jag älskade mulla Omar när han hade sin "halal-märkta" krönika i Ordfront Magasin, finanserad av dig och mig (på blattemanér och som jag) genom Försäkringskassan. När han var med i TV och nyanserade Bush jr:s uttryck "korståg" på arabiska. Fick en ärkesvensk att intressera sig av sufisk poesi författad av en ung man i Svea Rike.

Så kom kriget i Gaza. Som inte var ett krig utan en våldtäkt. 4 döda israeler, som sköt ihjäl varandra, och 14.000 döda palestinier. En tredjedel av dessa var barn. Vår slemfitta till utrikesminister höll på med sin "duktiga" kålsuparretorik.

Då gick mullan ur svenska PEN-klubben. Och det förstår jag. Men han slog över. Blev bokstavligt talat en taliban. Förnekade Förintelsen. Blev motståndare till homosexualitet och abort. Bannade gamla kompisar på Facebook och lierade sig med svenska nationaldemokrater och de äckligaste av de reaktionära arabiska kräken.

Man ska inte underskatta identitetssökandet. Jag vill inte rättfärdiga mig själv. När de palestinska barnen brändes ihjäl av vit fosfor fick jag en extrem övertygelse. Att staten Israel bokstavligt har bränt ut sitt existensberättigande. Och att kärlek, omtanke och tolerans is da shit!

Snutövergrepp

Ni som behövdes på hemmaplan men skickades till Göteborg. Ni som var trevliga när vi försökte gå till Wiehe-konserten och lät oss kringgå er avspärring. Jag älskade er redan på plats i Göteborg. Staffan Heimersson och andra från Aftonbladet gav sig på oss. Ni körde med guilt by association: det var vi som kastade stenarna. Men det var det inte. Vi hade annan moral. Det var korkade medelklassbrudar som var framme. De var för blåsta för att fatta att får man en gatusten i skallen kan man dö.

Det känns så jävla orättvist! Ni var schyssta! Det var inte Ni som försökte skjuta ihjäl oss i Sverige 2001! Det var inte Ni som tryckte ner mina kamrater mot gatan, satte handskarna mot pattarna på 15-åringar och kallade dem "kommunisthoror".

Det var inte Ni som tryckte ner skolungdomar mot golvet för att de såg ut som jävla hippies? Men var det Era kamrater jag fruktade skulle misshandla mig till döds när jag jagades upp på Götaplatsen med min muskelsjukdom som drabbar en på miljonen?

Jag förlåter Er inte. Jag hoppas att Ni skäms. Särskilt Ni kvinnoförtryckare. Jag betalar inte skatt för att mina väninnor ska få en batong mot fittan och kallas... ja, ni vet!

Antikommunistiska Manifestet

Det går ett spöke i Världen. Antikommunismens spöke.

Jag har lust att ge en grundkurs i marxismen-leninismen. Saker/sagor som jag trodde på lika starkt under sena ungdomsåren som när jag gick i Filadelfias söndagsskola när jag var liten. Och det handlar idéhistoriskt om samma tankar och tradition.

Marx och Engels var "ung-hegelianer". Hegel var en protestantiskt kristen tysk som uppfann "hegelianismen": Allting består av motsättningar. En tes består av en antites. Spänningen mellan tes och antites ger en syntes. En kompromiss. Hegel var starkt kristen och försökte bevisa sin teori med sina filosofiska idéer.

"Den materialistiska dialektiken" uppfanns av Marx och Engels. En ateistisk hegelianism. Idén är god. "Historiematerialismen" har blivit ett vetenskapligt paradigm. Visst är det så att den historiska utvecklingen leder framåt. Klasskampen är pådrivande.

Men nu kommer det jobbiga. Jag vägrar tro på en Jehovas Vittnen-utopi. Där alla ler och är jättelyckliga. Människor funkar inte så. Människor är äckliga kräk som (ofta) ser till sig själva.

Vi ska fortsätta framåt med klasskampen! Avskaffa klassamhället! Men Paradiset kan vi glömma! Människor är Människor! Och det är väl ändå vårt mål?

Vi Framtidsmänniskor ska väl inte låta oss till Pol Pot-mentalitet och låta helgamålen främja medlen?

Weekend i Karlskrona - Ave!!!!!

Min weekend i Karlskrona klagar jag inte på.

* Maten: Räkmacka och stekt macka med stekt strömming. Fläskfilé och finskuren potatis stekt i gjutjärnsplatta...

* Musik: Postrock, krautrock, Metallica (såklart!), Iron Maidens sedvanliga underskattade prog-klassiker "Brave New World"...

* Film: "Flight 666", "Torsk på Tallin", "Baader-Meinhof Komplex", "The Thin Red Line" m.m. ...

* Sightseeing med båt tre timmar i Karlskrona skärgård bland kubbar och skär, u-båtar, holmar och ö.h.t. en maritin örlogssaga i solsken och äventyrsblåst...

* bad i havet i solnedgång i härligt varmt böljande vatten...


... när man har bloodbrothers till vänner som ställer upp till tusen procent för en, blir glad när man kommer o.s.v. ... Man sträcker upp högerarmen i en Ave-hälsning!!!!!

Nyhetstorka

Jag isas av min egen kyliga likgiltighet. Jag läser:

* Svenskar kanske döda i afgansk attack mot svensk-finska mål.

Jag tänker: Den som sig in i leken ger, den får leken tåla...

* Michael Jacksons näsa försvunnen. Den är bara ett svart hål.

Jag tänker: Åtminstone något svart på "Micko"...


Är jag cynisk? Jag bryr mig bara inte! Jag ler tvärtemot i mjugg med ett svart samvete...

tisdag 28 juli 2009

Persisk paradisisk afton

är ingen pers! Ikväll har jag njutit på balkongen med mina persiska prinsessor Laleh och Marjane Satrapi! Marji är ett geni! Hennes "Kyckling och plommon" håller definitivt "Persepolis"-klass som serieroman. Tecknade serier har fler dimensioner än skriven prosa och borde därmed klassas högre. Men Hor-Aset Engdahl och andra obildade har inte fattat det. En bild säger mer än tusen ord. Marjis teckningar kan ses som enkla och naivistiska. Vilket vore dårskap. De är sprängfyllda av persisk ornamentik. Allt annat än enkel enkelhet. Teckningarna skiftar mellan vitt-svart och svart-vitt. De "enkla" bilderna med en ögonoval och en svart prick som pupill lyckas genialt fånga psykologiska känslouttryck.

"Kycking och plommon" handlar om Marjis mammas farbror Nasser Ali Khan. Ett missförstått musikaliskt geni från 1950-talets Teheran. När hans fru slog sönder hans tar (en iransk luta) ville han bara dö. Under tiden han patetiskt självdödde i sin bädd tänkte han tillbaka. På sin familj och känslorna för personerna där. Ungdomens kärlek. Kärleken till sina barn. Hur det ofta var svårt att känna denna kärlek.

Är kärlek till sig själv och sitt kall/sin konst värt att offra en oförstående familj för? Marji ställer inte frågan öppet. Är alla barn lika mycket förtjänta av förälderns kärlek? Även de fjäskande, duktiga och oförstående? Hur mycket är ett "svart får" värt?

"Kyckling och plommon" bygger på författarens familjehistoria på 50-talet men tar också in iransk nutidshistoria, sufisk mystik och många fler aspekter. När dödsängeln Azrael (ej att förväxla med Gargamels katt i Smurferna) i en dröm möter Nasser Ali i en av de sista dagarna före döden säger han: "Vet du vad Khayyam sade? Och du som blickar djupt i himlasfärer sju, och letar efter dolda tal, varför grubblar du? Drick vin, som jag sagt åt dig tusen gånger! Det finns blott en gång här, och det är nu."

Serieboken avslutas med klassiska filmdialoger. Och är helt genial!

När man är persian wannabe som jag och lyssnar på Laleh samtidigt reagerar man på de otaliga underbara och bärande relationsdialogerna i serieboken: "Du är ett monster"-repliken samtidigt som Laleh sjunger "Jag var ett monster" i låten "Prinsessor"... kan det bli mer sammanslaget?

Bras-klapp

Jag klappar gärna en flicka uppå brasan. Därsom hennes eld äro såsom hetast. Petar in min pinne. Men detta är en brasklapp, åsyftande på biskop Brask under Stockholms blodbads sköna glansdagar. Jag har fått frågan om jag är sarkastisk när jag skriver vissa saker. Självfallet. Jag glorifierar knappast barnaga och tar ännu mindre avstånd från förbudet. "Jag har ingenting emot bögar, bara de inte är på mig!" är en levande popcorn-klassiker jag minns sen 80-talet och som är tacksam att driva med. Kör jag med språkspel och litterära anspelningar tänker jag inte förklara det om ingen kommenterar. Jag är en progressiv reaktionär som siktar framåt och främjar fördummande fördomar. C´est moi!

PK-ride-festivalen

Jag vet inte hur det är att vara bög. Jag vet inte hur det är att vara kvinna. Jag vet inte hur det är att vara neger. Jag vet inte hur det är att vara religiös. Jag vet inte hur det är att svälta. Jag vet inte hur det är att ha cancer. Jag vet inte hur det är att vara homofob. Jag vet inte hur det är att vara kvinnohatare. Jag vet inte hur det är att vara rasist. Jag vet inte hur det är att vara ateist. Jag vet inte hur det är att vara rik. Jag vet inte hur det är att vara fullt frisk.

Men jag kan ju försöka vara lite empatisk och försöka förstå. Jag inbillar mig att om jag var bög skulle jag tänka: "Jag har inget emot fjolliga glamourbögar på Pridefestivalen och deras straighta svansar. Bara de inte är på mig..."

Nu skall lillan agas

I år är det 30-årsjubileum av det svenska lagförbudet mot barnaga. Vill jag minnas rätt att det rentav äro världens första? Smisk på stjärten, skulle det behöva vara en angelägenhet för myndigheterna? Skola Storebror Staten styra samtliga sysselsättningar? Och familjens autonomi och ansvar strypas? Skulle barna tjäna på detta? De nobla engelsmännen
torde råskratta!

Jag är 37 år. Jag borde vara förälder till minst sju barn. Som jag tuktat med kärlek och pli. Men idag får barna varken kärlek eller pli. Mamman ska arbeta och slumpa ut sin kärleksfrukt på dagis; ja t.o.m. på nattis när barna borde sova sött. Barna har t.o.m. en egen ombudsman för sin "rätt". Vad har barna för rätt till "rätt"? Är de inte längre barn?

Men jag har skrivit en hederlig gammeldags barnvisa i Alice Tegnérs anda. Och hoppas att den nya tidens förfall som leder till barnas, ungdomens och kvinnans sedlighetsupplösning skola upphöra:

" Nu skall lillan agas
Nu skall lillan tvagas
Nu skall lillan hyssjas
Nu skall lillan vyssjas"

(repeat tills lillan kräks och kvävs i sin linda)

Sommarkvällssolnedgång in da ghetta

Har man kommit hem vid åtta-tiden på morgonen efter en kväll i Köpenhamn hjälper det inte att man sover några timmar. Man är lite luddig i skallen. Blir ju inte bättre av att sensommarsolen värmer hjärnbalken och att man dricker rödvin utan att ha ätit ordentligt. Och lyssnar på Laleh och läser en vacker persisk seriebok på balkongen. När solen gick ner över ett hyreshustak just nu var den riktigt vacker. Man behöver inte gå ut till fältet eller sjön för att uppleva den skönheten. Syrénbusken doftar utanför balkongen. Blattebarnen leker högljutt. Solnedgång över hustaket. Vardagsorientalism. Tusen och en solnedgång. Svenssonrasister som föraktar oss som vägrar villa går miste om mycket. Och de får inga extraliv. Haha!

fredag 24 juli 2009

Fånt ja en körv - så höppe ja i älva!!!!! \m/

Nä, sukgukare! Nu far jag på weekend hos min polare i Karlskrona! Köbenhavn och Metallica på måndag som sagt! Har ni tänkt på en sak: Om Lasseman Ulrich varit norrbagge hade Metallica kunnat släppa en platta som heter "S:t Avanger"! (hoho!) På tisdag ligger vi med whiplashskador på Rikshospitalet!

So come on - Jump in the fire!!!!! \m/

Yoghurtälskarens yoga-blogg


Nu ska jag gå och borsta tänderna. Visste Ni att tandborstningen egentligen är en yoga-övning? Det har jag läst i flera böcker om yoga och de har sagt det på yoga-kurser jag gått. Och jag kan mycket väl tänka mig att det är en utomordentlig yogisk övning.

Inom yoga är kroppshygien A och O. Inte bara för att man ska slippa en annan yoga-utövares fotsvett i nyllet och distraheras. Man håller inte på med näs- och tarmsköljning för inte. Yoga är sanskrit och betyder "ok" eller "förening". Förening mellan kropp och själ. Man förbannar inte kroppen och det materiella som i kristendom och liknande religioner. Det ena är förutsättning för det andra och tvärtom. En sund själ i en sund kropp. Och man ska bli ett med allt annat runt omkring en. Allt är ett.

Yoga, som egentligen är en förberedelse för meditation, har fokus på koncentration. Och kan det då bli bättre träning än när man borstar gaddarna? Det är en skittråkig vardagsgrej man gör var dag. Men testa! Ta exakt fem minuter i anspråk! Koncentrera Dig på en tand i taget. Dra neeer, dra uuupp, dra neeer, dra uuupp, andas iiin, andas uuut, andas iiin (med magen såklart), andas uuut...

... Gaaaah!!!!! Jag får panik! Det är skitjobbigt och outhärdligt! Vilket betyder att man behöver lära sig fokus och koncentration genom just denna övningen! Andas iiin, dra neeer, andas uuut, dra uuupp... (Inga grimaser i spegeln!)... låt handen och skaftet på tandborsten bli ett...dra neeer, dra uuupp, låt tanden och borsten på tandborsten bli ett... andas iiin....andas uuut...

Snart får man väl höra att fluorsköljningen man torterades med i skolan var en yoga-övning... fluortantens fluortantra...

Funderarens filosofiska blogg

Facebook-tester brukar ofta vara töntiga och missvisande. Men ikväll gjorde jag testet "What is your philosophy?" och resultatet blev "Absurdism":

"You will never be happy if you continue to search for what happiness consists of. You will never live if you are looking for the meaning of life. - Albert Camus (1913-1960) Absurdism is a philosophy stating that the efforts of humanity to find meaning in the universe will ultimately fail (and, hence, are absurd) because no such meaning exists, at least in relation to humanity. Absurdism pertains that, although such meaning may exist, the pursuit of it is not essential. It is distinguished from nihilism by its subjective view of humanity, theology and meaning. It is best to think of it as the ‘agnostic’ stage between existentialism and nihilism."

Jävlar, Jönsson! Det passar ju skitmycket in på mig! Och av en ren händelse håller jag på med Camus "Främlingen"!

Om man skulle ta och kolla upp absurdismen lite mer? Men det faller kanske på sig självt? "Filosofi" är kanske något icke-existerande, absurt, som man blir lyckligare av att skita i att jaga efter? I helgen ska jag äta, supa och rocka istället! Det är konkret och bra! ;-9

torsdag 23 juli 2009

K.K.K. - Kunskapskanalkväll

Ikväll var Kunskapskanalen, som så ofta, väldigt intressant. Först var det tema Tornedalen. Studion gästades av bl.a. författaren Mikael Niemi och tornedalingar som jobbat för att stärka tornedalsfinskan, meänkieli, och den tornedalska kulturen. Olika dokumentärer visades och levande tornedalsk musik spelades i studion. Meänkieli är idag klassat som ett minoritetsspråk och Sverige har ratificerat internationella avtal för att stärka detta. För de som inte har läst Niemis deckarroman "Mannen som dog som en lax" (karl är ett geni; när man läser hans böcker märker man att det är skräckroman, science fiction, deckare, ungdomsskildring eller vad fan som helst) rekommenderas den starkt. Den kretsar kring just meänkieli och frågan diskuteras även om det är i ett skönlitterärt sammanhang. Man skäms själv som knappt vet vilka de svenska officiella minoritetsspråken är. Ännu mindre vet man om dem och deras kultur. Temakvällen visade på åldersklyftorna i frågan om meänkieli, de gamla pratade det "naturligt" medan de unga höll på att glömma det, men hade även ett genusperspektiv. På 1900-talet blev kvinnorna tvungna att prata svenska för att kunna verka i offentliga yrken, på kontor o.s.v.. Senare var/är de på tjejers vis osäkra och rädda att säga fel. Och då är tiga guld. Grabbarna bryr sig inte så mycket om det blir fel och babblar på. Och blir därmed duktigare och säkrare på språket genom ren övning och praktik. Vilket har fått följden att tornedalska tjejer ses som högfärdiga och fientliga till meänkieli. Det debatterades om meänkieli skulle vara ett obligatoriskt skolämne för tornedalska barn. En fråga jag inte vågar lägga mig i...

Den tredje och avslutande delen i BBC-serien "Rasismens historia" var liksom förra programmet (se annan blogg) otroligt bra. Det är en av de bästa historiska dokumentärserier jag sett. Den började med lynchningar, filmschabloner etc. av svarta under 1900-talets första decennier och kung Leopolds belgiska terrorvälde i Kongo med avhuggna händer på infödda gummiarbetare och en decimering av befolkningen från 20 miljoner till 10 miljoner. Apartheidssystemets uppkomst i Sydafrika 1948 hade enligt programmet sin grund i att den vita minoriteten ville bevara sin politiska dominans och samtidigt ha tillgång till billig svart arbetskraft (svarta människor som slavade alltså). Sharpvillemassakern 1960 radikaliserade ANC och de svartas befrielsekamp. Men ännu idag, efter flera år med ANC vid makten och apartheids skrotande, är skillnaderna stora mellan svarta och vita sydafrikaner. De har t.o.m. ökat. Detta i social och ekonomisk mening. Seriens stora förtjänst är just att den lyfter fram det socio-ekonomiska perspektivet som grunden till strukturell rasism. I USA avskaffades det landets apartheidlagar med medborgarrättsrörelserna under 1950- och 60-talen, ändå kännetecknas dagens USA av rasism gentemot den stora svarta minoriteten. Genom arbetslösheten, fängelsesystemet och de över 800.000 bara i Florida (minns Bushs valfusk) som berövats sin rösträtt. Britterna tyckte att det var självklart att de styrde en tredjedel av världen. Men när människor från kolonierna kom till Storbritannien så jävlar. Nationalist Party växte och Notting Hill-paraderna på 1970-talet och framåt urartade i kravaller; programmet framställde den brittiska polisen som ett rasistiskt "gäng". Programmet visade även på ett skrämmande sätt att den brittiska polisen fortfarande genomsyras av en strukturell rasism. Liksom hela världen idag. "West against the rest". Sad but true, som James Hetsfield ska sjunga för mig på måndag.

Jag visste förresten inte att Hiroshima-bombaren Harry Truman varit medlem i Ku Klux Klan. Men jag blir ju knappast förvånad.

Manglar-Martins metalliska modeblogg

Hmmm... vad ska jag ha för kläder i helgen då? En weekend hos en metallisk kompis i Karlskrona hägrar och på måndag bär det av till Köpenhamn och Mastodon/Metallica! Vilken T-shirt är tvättad? Venom "Welcome to hell"? Bathory med getabocken? Nja, de är lite skrynkliga. Får bli t-shirten jag fick när jag åkte med Sweden Rock Bussresor till Wacken 2007! På ryggen är det fyra dödskallar kring två korslagda benknotor och texten "Gud hjälpe min själ bättre än den förtjänar, ty jag har varit på Wacken Open Air". SATAN va TRUE och EVIL och TUFFT och HÅRT! Folk kommer att springa och gömma sig i tunnor och gränder!

Jeans då? Det får bli ett par blå, märket Ragtag! Raggar man nog bra med! Har ärvt dem av lillasyrrans 15-åriga grabb som dels vuxit ur dem, dels bytte stil från "snobb" till hipp-hopp!

Svarta boxerfillingar och svarta håsor! Blå, sliten jeansjacka och gympadojor med stora hål genom! Beware! Here I come, From The Very Depths of Hell!!!!! \m/

Plebejens pålitliga politiska blogg

Lita aldrig på en räv eller en politiker! "Folket bygger landet", som Uffe-Puffe sjunger! Tänk på dä, på det att det må gå er väl och ni må leva lyckliga länge i ert avlånga land i alla era dagar!

Trägens träliga och träiga träningsblogg

Jag testade att småspringa och jogga några meter på naturpromenaden i eftermiddags/kväll. Och det funkade faktiskt! Nästa vecka när jag kommit hem från Karlskrona och Köpenhamn ska jag fan ut och kuta! Funkar det bara några meter får det kännas helt OK! Tycker att kondisen blir bättre och bättre, fotens semester är fan slut, hehe! ;-9

Martins mumsiga matblogg

Idag ska Mästerkocken Martin göra den wannabe-ungerska rätten Gulaschsoppa! Jag tar ett tetrapack fabriksfärdiglagad gulaschsoppa och river upp. Jag häller innehållet i en gryta, detta gör en liter soppa. Jag värmer upp, det ska helst inte koka men vem fan bryr sig? Sen pressar jag i några extraklyftor vitlök och vräker i cayenne så det blir hetare än helvetet på högsommaren.

Till detta har jag rostat bröd. Jag behöver ingen brödrost eftersom jag har en infragrill, vilket ju inte är något annat än en stor brödrost man t.o.m. kan fixa feta flintastekar i.

Bong appetite säger jag inte eftersom det är Blå Band och inte Bong. Fint med en farsa som är gammal soppblandare och man får sånt gratis av från hans gamla jobb!


(Jag brukar faktiskt göra egen gulaschsoppa då och då, men den dagen den bloggen!)

Moder Naturs incestuösa träningsblogg



Jag förstår om ni tycker att bloggandet om mina naturpromenader börjar bli duktigt uttjatade. Men det är min verklighet och vardag. Och va fan; det finns ju träningsbloggar, haha. I träningsbloggar kan man se hur en persons kropp utvecklas. I naturbloggar kan man se hur Moder Naturs kropp utvecklas. Och den är mer allmängiltig. Hon fläker upp sig och säger: "Kom! Kom, mina barn! Mamma är redo och villig! Min daggvåta äng vill ha er tillbaka! Skit i att klippa navelsträngen; låt oss ha ett rejält incestuöst gang bang allihopa!" Om man läser en vanlig tjejs träningsblogg och får veta att hon fått upp flåset och en snygg kropp, ska man tolka det som en knullinvit då? Hihi, tillåt mig fnittra som en vittra! Men Moder Natur är både morsa och älskarinna! Och fullt lovlig och legal! Inget: "Aja baja! Göka med Gaia?!" där inte!

När jag började gå var det knappt så att solen pallade lysa igenom. Det var kvavt så att man skulle behöva kniv och gaffel för att ta sig fram. Jag väntade bara på att åskan skulle knalla till. Men det blev mer fläktande och det var härligt att vila sig vid sjön och se och höra vassen vagga och vaja för vinden. Snart började ett stilla regn strila skirt. Skönt och svalkande utan att man direkt blev blöt.

Jag gick där några timmar medan eftermiddag slog över till kväll för mig själv och mina kompisar humlorna och fjärilarna. Mest nässel- och kålfjärilar. De sistnämnda glömmer jag ofta namnet på. Eftersom citronfjärilar är gula blir det lätt att jag tänker på de vita som "vaniljfjärilar". Men kålfjärilar heter de ju. Vitkål då, jojo. Det finns ju både röd-, grön- och brunkål, men vitkålen gäller tydligen som "norm" för kål i fjärilssamanhang. Varför tar ingen upp denna rasism och diskriminering? Citronfjärilar heter rimligen så för färgens skull. Vi har ju inga citrusträd i vårt land de kan häcka och hänga i, så det går bort som namnförklaring. Följaktligen borde även kålfjärilen ha fått sitt namn av färgen. Kålsvarta fjärilar har jag glömt vad de heter, men jag hoppas att de känner sig välkomna i vår svenska fauna.

Det är en riktig sport att hitta mogna hallon och björnbär nu. Men jag har lyckats fylla en näve av båda sorter idag. Att trycka in en sån full näve i käften är en känsla som inte går att beskriva med ord! Lika lite som ramslökens doft i bokdungen! En riktig njutning för en motherfucker som jag!

JÄVLAR vilken MALMÖFESTIVAL!!!

A Camp! Anna Ternheim! Bob Hund! Hoven Droven! Stefan Sundström! The Sounds! Thåström!

Malmöfestivalen är ju helt UNDERBAR i år! Och man tar verkligen igen vad man missat tidigare i sommar: A Camp, Bob Hund och The Sounds missade jag ju på Tivolirock för Rockweekends skull, Anna Ternheim orkade jag rent fysiskt inte gå och se på Siesta!!

Rocksommaren 2009 är DEFINITIVT inte över! Ingen hårdrock nu, men idel högkvalitativ svensk rock!

Bedlam in Belgium -om trängtans återkomst

Det snackas om att AC/DC ska förlänga sin turné med bl.a. festivalspelningar sommaren 2010. Vågar man hoppas på Graspop nästa år då? Fan, rocksommaren 2009 är knappast slut och man börjar redan längta efter nästa!

Eller det gör jag ju inte! På måndag hägrar Mastodon och Metallica! Det har blitt en massa festivaler och konserter ända sen slutet av maj. Man kände sig rätt mätt efter Rockweekend. Men nu är jag duktigt sugen igen! När man frossat sig riktigt äckligt proppmätt på en buffé vill man aldrig mer se mat. När man sprutat vill man inte tänka på sex. När man tränat skiten ur sig vill man bara ligga i soffan. Efter en massa konserter vill man bara lyssna på tystnaden. Men behovet tränger sig fram snart igen. Och nu vill jag få trumhinnorna söndertrummade av Lars Ulrich! Och nästa sommar vill jag se en gubbakeps och en skoluniform igen! Två x AC/DC i år kändes som ett värdigt avskedstagande. Men nu tänker jag som Malcolm Young: de får fan inte pensionera sig än på ett bra tag! Jag vill till Belgien och Graspop igen! Med AC/DC på stora scenen! Och lite nytt i setlisten! Varför inte från den skrämmande bortglömda "Flick of the switch"? "Bedlam in Belgium"!

Lär dig skjuta och träffa folk!



"Kriget mot terrorismen kommer att fortsätta att skörda offer, civila afghaner, amerikanska och brittiska soldater. I värsta fall även fler svenska dödsoffer."

Aftonbladets ledare skriver om de svenska krigarna i Afganistan. "I värsta fall"? Varför skulle det vara värre om svenska stridförande stupar än om brittiska eller amerikanska gör det? För att inte snacka om civila afganer? Är våra NATO-ledda karoliner mer värda som människor?

Försvarsmaktens rekryteringssajter lockar med att de afganska äventyren är ”personligt utvecklande" och att soldaterna får möjlighet att ”möta andra kulturer”. Sött. Varför inte en schysst slogan: "Du lär dig skjuta automatvapen och raketer och får möjlighet att träffa människor från andra kulturer"? Lära för livet.

Mmm....Metallica!


Metallica-spelningen på måndag känns hur öppen som helst! Kollade setlisten från första spelningen i Köpenhamn och blev beviken. Sex låtar från "Death Magnetic" och en massa jag saknade, i synnerhet jämfört med festivalsetlisten från Sonisphere. Så såg jag låtlistan från andra Köpenhamnsspelningen och där snackar vi uppköp: "Creeping death", "The Four Horsemen", "Damage, Inc", "Holier than thou".... och min liplåt nr. 1: "The Unforgiven"! Detta kan bli riktigt spännande! "Load" och "Reload" slipper jag gärna helt. "Garage Inc" kan vänta till extranumren. Tyvärr körde de sånt första kvällen i trummisapans hemland. Jag vill höra THRASH TIL CREEPING DEATH!!!!!!

onsdag 22 juli 2009

Where in the world is Osama Bin Laden?


Ibland ser man filmer man bara vill tvinga alla att se. Om de redan gjort det så skadar de inte att ses om. Såg nyss en sån: "Where in the world is Osama Bin Laden?". Morgan Spurlock, killen som tryckte i sig tre Big Mac-menyer om dagen i "Super size me", ska bli pappa för första gången. Som så många andra i hans läge oroar han sig för för barnets säkerhet. Det finns ju så mycket det kan utsättas för ute i den hemska verkligheten. Till slut kommer han att tänka på den farligaste av alla farliga terrorister, Usama bin Ladin, och bestämmer sig för att leta upp honom.

Med ett filmteam reser han omkring i olika länder i den muslimska världen för att fråga vanligt folk var Usama finns nånstans: Egypten, Palestina, Jordanien, Saudiarabien, Afganistan, Pakistan... Han finner såklart inte Usama. Däremot en massa människor som vill ha fred och att deras barn ska växa upp och få det bra. Som Spurlock själv. Det är en humoristisk dokumentär i Michael Moores anda med en svidande kritik mot den egna amerikanska utrikespolitiken. Spurlock reagerar under vistelsen i wahabitiska Saudiarabien över hur intolerant detta USA-allierade land är. På "Chop-chop-torget" halshuggs människor offentligt på morgnarna och på dagarna spelar ungar fotboll där. Pojkar och flickor skiljs tidigt åt. Fanatismen och stödet för al-Quaida är stort. I de tidigare besökta länderna som Egypten och Marocko vill folk istället ha frihet och reformer. I Tel Aviv blir han knuffad på av intoleranta ortodoxa judar. De gamla gubbarna i Afganistan svarar honom att både Usama och amerikanerna kan dra åt helvete.

Spurlocks slutsatser är att vi själva "skapar vågra egna demoner." Och blåser upp dessa genom massmedia. Det hjälper inte att "sitta vid lägerelden och sjunga `Kumbaya´", men heller inte att agera som USA tidigare gjort (de flesta han träffar är vänligt sinnade till det amerikanska folket men kritiska till deras regering). Det slutar med att han kommer hem lagom till sitt barns födsel under vatten (vad det blev får ni själva se). Men ungen kommer att "like public school" enligt Spurlock. Något många av barnen han träffade på sina resor saknade och grupper som al-Quaida utnyttjade. al-Quaida var överhuvudtaget mycket impopulära bland muslimerna han mötte. Palestinierna menade att al-Quaida exploaterade deras situation och Israels ockupation för att få uppmärksamhet.

Filmen blir extra kul genom tecknade inslag och inte minst den specialkomponerade musiken. Countrydängan med samma refräng som filmens titel sätter sig som en smäck i skallen. Precis som propagandan i "Kriget mot terrorismen" gör. Se filmen och tänk till! Och roas och njut!

Ensam, ensam

Jag lever ensam. Jag borde väl känna mig ensam. Jag har ingen att älska. Jag borde väl känna mig oälskad. Men jag vet att jag inte är det. Varken ensam eller oälskad. Kan jag älska då? Ja, det vet jag att jag kan. Det finns många som desperat söker kärleken. Men kärleken kan vara krävande. Krävande och kvävande. En sån här dikt från Gunnar Ekelöfs "Opus Incertum" kan ge tröst.

"Ensam, ensam, du kallar dig ensam -
men fursten av Emghion säger:
Jag älskade först Sheherazade
och sagorna
därnäst Dinarsad, hennes yngre syster
sedan dennas tjänsteflicka
sedan tjänsteflickans älskare, en nubier
och sedan dennes skoputsare
Och när jag låg där på knä
och slickade skosvärtan av hans fingrar
älskade jag dammet
Och jag söp in så djupt därav i lungorna
att allting svartnade för mig"

En vecka utan kryckor!

Japp, så har det det gått en vecka! Och jag har gått en vecka! Jag var på återbesök hos sjukgymnasten idag och det var ett kort besök. Jag skulle fortsätta att belasta foten. Den är läkt men högre än den andra eftersom det blir benbildning på det sättet när det läker. Men det kommer att gå ner lite det närmsta halvåret. Och blir det nya sprickor i foten så blir det nog inte på just det stället. Tryggt att veta, haha. Behöver köpa ett par nya dojor men har fan inte råd...

Men jag tycker att jag har varit duktig! Gått på naturområdet varje dag sen jag släppte kryckorna, bortsett från i fredags och lördags när jag fick oväntade besök och lockades med på pubrundor i stan. Men även att gå på krogen är att gå!

Idag skiter jag dock i promenader. Det regnar och är tradigt. Jag gick dock en runda till biblan och lånade lite godis: Jan Myrdals Strindbergbiografi och diktsamlingar av Gunnar Ekelöf. Jag satt på balkongen medan det ännu var soligt och läste diktsamlingen "Opus Intercum". Dikterna kan verka nattsvarta och uppgivna, ändå är de tröstande. Det ljusa är inte alltid så ljust. Och det hoppfulla är inte alltid så hoppfullt. Men det är poesi att dricka svart kaffe till. Och det ska jag göra nu och börja på Myrdals bok. Och fortsätta lyssna på Metallicas "Ride the lightning". "Darkness is my only friend.....now it´s time to die".... Mörk lyrik tycks vara ödesbestämt för mig idag! Nam-nam! =P

Kriminella martyrer

De maskerade brudarna som i tunnelbanan misshandlade SD:s pressekreterare Martin Kimmunen och hans sambo med flaskor och knogjärn döms nu till fängelsestraff på i genomsnitt ett år. Den hjärnskakningsdrabbade sambon ska de ge ett skadestånd på 23 299 kronor. Rätt åt de kriminella ligisterna som brutit mot civiliserat politiskt beteende och dessutom spelat "patrioterna" i nävarna genom att ge dem martyrer. Men nu blir de väl själva martyrer i den "autonoma" "antifascistiska" skarans ögon. Och "vanligt folk" kommer att fortsätta sätta likhetstecken mellan en självklarhet som antirasism och huliganism. Sad but true.

Onsdag förmiddag

Inleder denna onsdag med "....and justice for all" och kaffe. Fy fan va mycket bra Metallica har gjort ändå! Och tunnbrödsrullar med makrill i tomatsås. Rester sen Rockweekend som kommer väl till pass nu när jag har mindre än en krona på banken.

Upphör aldrig att förvånas över den mänskliga hjärnan. I synnerhet inte när man drömmer. Den bygger upp en massa miljöer, scenarior o.s.v. bara sådär pang. Idag vaknade jag med en Judas Priest-låt i skallen jag drömt om. En låt som är en skapelse enbart av mina sjukliga små grå. Jag sjöng på den när jag vaknade, men sen tynade den bort. Det var nåt med "Motorboooaaaaat" i refrängen, ilsnabb heavy metal med Priest-riff och ett rejält Halford-vibrato. Igår vaknade jag på samma sätt med en egenkonstruerad Edguy-låt: typisk Edguy-melodi och Edguy-text. Dubbeltramp och hela scheisset. Skumt men ganska kul!

Kärlek & erotik i antikens Rom


Jag älskar historiska skildringar av vardagsliv. Krig och "epokgörande händelser" i all (van)ära; det är hur folk lever, äter, dricker, älskar, tänker och känner som är historia för mig. "Kärlek och erotik i antikens Rom" är den tredje och senaste populärvetenskapliga boken av Dominic Ingemark, verksam vid den eminenta institutionen för Antikens kultur- och samhällsliv i Lund (där jag själv pluggat en termin). Han har tidigare skrivit de klart läsvärda och intressanta böckerna "Liv och död i antikens Rom" och "Sagor och svartkonst under antiken".

"Kärlek och erotik i antikens Rom" är rikligt illustrerad av specialtagna färgfotografier av Martine Castoriano. Personligen älskar jag böcker med mycket bilder eftersom det ger en extra dimension och att en bild de facto säger mer än tusen ord. Boken är också rikligt försedd med citat från de romerska skrifter som utgör en stor del av bokens källmaterial. Även erotisk konst låter tala både för sig själv och författarens tolkningar. När jag var i Pompeji slog det mig hur sexfixerade romarna måste ha varit: bordeller överallt, fallosar utkarvade på gatstenen, rum i villor som tycks ha funkat som nån slags "porrsalar"... Även om vi vet att allt inte hade "pornografisk" innebörd, en ståkuk kunde t.ex. vara ett skydd mot onda ögat, så hade mycket tveklöst en erotisk mening.

Hur såg då romarna på sexualitet och kärlek? Ingemark skriver om den romerska synen på sexualitet: "Enligt det romerska sättet att se på sex var mannen den som skulle inta den aktiva rollen. Huruvida han föredrog pojkar eller kvinnor framstod i ssamhällets ögon som likgiltigt.... I det sexuella förhållandet mellan man och kvinna skulle sålunda mannen alltid vara aktiv och kvinnan passiv. Motsvarande gällde i förhållandet mellan en vuxen man i åldern tolv till sexton år. Där antog mannen den aktiva, maskulina rollen och ynglingen den passiva, feminina. Samma yngling kunde i sin tur inta mannens roll i en relation till en kvinna."

Det som definierade var alltså rollen som aktiv/dominant - passiv/dominerad och inte kön som i vår tid. Som jag förstår det kan man kanske säga så här: om vi idag nedlåtande kallar någon "stjärtgosse" har det betydelsen "homosexuell man", om romarna sa samma sak i nedvärderande syfte betydde det "passiv, omanlig man". Ingemark skriver vidare: "Om uppfattningarna kring aktivt och passivt kan sägas ha utgjort en central del av romarnas sexualsyn, kan tanken på rent respektive orent ha utgjort ett annat viktigt inslag. Somliga former av sex ansågs nämligen smutsiga eller orena, i synnerhet oralsex, vilket framgår av följande:"

varpå författaren citerar en vers från Martialis "Epigrammata":

"Eftersom Galla blir påsatt för två dukater och mer än så, om tvenne läggs till, varför, min Aeschylus, får hon då tio per gång av dig, fast hon suger för mindre? Vad är det frågan om? -Hon får sin tystnad betald." Här ställer jag mig undrande till hur Ingemark kan tyda detta till att oralsex var smutsigt och orent? För att det var en prostituerad som utförde det? Han skriver vidare: "Denna form av sex - fellatio, där kvinnan tillfredsställer mannen oralt -var något som en friboren kvinna till varje pris borde undvika. Den förknippades i stället med kvinnliga, och för den delen manliga, prostituerade av lägsta slag." Detta är ett påstående han i mina ögon lämnar utan belägg. Det var sällsynt i erotiska fresker men vanligare i graffiti och poesi, vilket enligt Ingemark "visar att det var vanligt förekommande". Men hur vet vi att det var olämpligt för friborna kvinnor? Är det opassande för kronprinsessan Victoria att suga av sin Daniel eftersom det inte står nåt om det i den annars så privatlivssnokande pressen? Det syns oftare på toalettklotter och anses väl som "smutsigt" att tala om även idag, åtminstone olämpligt i "anständiga sammanhang". Men att praktisera? Inte enligt sexrådsspalterna i alla fall.

Ingemark skriver vidare: "I det närmaste lika orent och förnedrande ansågs cunnilingus, det vill säga när mannen tillfredsställer kvinnan oralt, då detta dessutom sågs som en passiv form av sex." Att vara passiv när man "ger" kan ju låta konstigt. Men det kan ju självklart tolkas, som även författaren gör, som att den som utför oralsex är "underordnad". Titta noga på den läckra pompejianska fresken ovan! Ingemark kommenterar: ".....med få undantag är de män som förekommer på erotiska fresker maskulina och nakna. Här är den unge mannen tvärtom påklädd, påtagligt klen och ser kuvad ut där han sitter hopkurad nedanför kvinnan." En komisk bild att skratta åt m.a.o. Ingemark menar att det inte var ovanligt med män som sålde oralsex åt kvinnor. Som exempel nämner han ett klotter från Pompeji: "Glyco slickar fitta för 2 as." Jag betvivlar inte ett ögonblick att sånt var vanligt förekommande. Men som exempel kan jag vara lite källkritisk: det påminner om ett vanligt toalettklotter från vår tid där man skriver namnet på en person man vill jävlas med. Det är bara telefonnumret som saknas. Det hela var kanske ett rått skämt från en av Glycos polare eller en kärleksrival efter en blöt kväll på tavernan? Med syftet att framställa Glyco som omanlig och löjeväckande?

Jag har nämnt prostitutionen, självfallet tas även andra sociala aspekter som slaveriet och äktenskapet upp. Och de flammande känslor som Amors osynliga pilar bringar. Romarna var inte immuna mot dessa utan blev förälskade och svartsjuka som alla andra människor. Förbannelser och kärlekselixir för att föda eller döda kärlek var legio. Ett kapitel handlar om kärleksmagi och afrodisiaka. Det fanns inget motsatsförhållande mellan magi och medicin som vi har i vår tid. När jag läste några av de saker som räknades till afrodisiaka tyckte jag att det lät som en perfekt sallad och blev nyfiken att testa både smaken och den eventuella effekten: ruccola, pintjenötter, rödlök, svartpeppar. Det smakade helt OK, särskilt med räkor till. Jag kände mig inte kåtare än vanligt, å andra sidan har jag aldrig haft besvär med potensen...

Det sista kapitlet heter "Barnbegränsning, preventivmedel, aborter och utsättning". Utsättandet av nyfödda barn, att dö eller bli omhändertagna av andra (minns att Romulus och Remus enligt myten blev uppfödda av en varginna, storebror Romulus blev ju senare Roms grundare) kan låta frånstötande i vår tid. Men det förekom även i vårt land fram tills kristnandet och förekommer ännu idag i exempelvis södra Indien. Även i barnbegränsningssyfte användes magi och medicin. Istället för att gå in på detaljer ska jag citera Ingemarks fina avslutsord: "Man kan fråga sig vad det var som fick folk att vända sig till magin, då inget talar för att det har fungerat; förklaringen står förmodligen att finna i många människors fattigdom och den sorg som följde då dessa tvingades sätta ut barn när familjen blev för stor."

Hur jag själv reagerar efter att ha läst boken? Tja, som jag gjort under hela läsningen: med smilbanden dragna över tanken på hur lika oss själva romarna var för tvåtusen korta år sen!

tisdag 21 juli 2009

Förebygg abortmotståndet!

”Register väcker alltid lite olustkänslor, men jag tycker absolut att idén är värd att pröva. Vi har länge undrat varför vi inte klarar av att förebygga aborter, och får vi reda på lite mer om orsakerna kanske vi kan rikta arbetet på ett klokare sätt." Chatrine Pålsson Ahlgren sitter i riksdagens socialutskott. Kan ni gissa för vilket parti?

"Förebygga ABORTER". Inte "förebygga oönskade graviditeter". Kristdemokraterna förnekar sig inte. Idén med syndaregistret sägs bl.a. vara att undersöka om aborter är vanligare förkommande i olika "socioekonomiska och kulturella grupper". Detta genom kartläggning. Själv får jag läskiga vibbar av Rasbiologiska institutets skallmätningar, fotograferingar och kategorisering av "lägre klasser och raser". Vilket är exakt samma sak som "socioekonomiska och kulturella grupper".

Norrländska universitetssjukhuset i Umeå har gjort en undersökning genom att intervjua kvinnor före och efter abort. En av 60 ångrade sitt beslut. De allra flesta kände lättnad och mådde bättre än de väntade sig. De flesta levde i fungerande parförhållanden med barn. En fjärdedel hade avklarad högskoleutbildning bakom sig.

I FRA-tider ska inte bara kommunikationen utan även sexualiteten kontrolleras av Storebror. Dessutom en moralistisk jävel till sådan.

Här kommer jag med ett annat förslag till förebyggande av oönskade graviditeter än att skicka information och dagen efter-piller till tjejer från "fel" klass eller "kultur":

Stärk välfärdssamhället och kvinnans ställning på arbetsmarknaden och i familjen! Stärk självkänslan hos tjejer redan i mycket tidig ålder och hamra i dem att de har full respekt för och rätt till sin egen kropp! Skulle de någon eller några gånger i livet välja att göra abort har de absolut inga skäl för att skämmas eller skuldbelägga sig! På detta sättet kan oönskade graviditeter förebyggas och hindras! I sista hand är fri abort ett sätt att sätta stopp för oönskade graviditeter!

Kristdemokraterna är inte ute efter att stoppa oönskade graviditeter. De vill bara stärka de patriarkala reaktionära mönster Sverige fram till nu varit ett föredöme vad det gäller att bryta!


För övrigt anser jag att sexualundervisning ska vara obligatorisk för alla svenska elever, oavsett vad deras föräldrar eller "kultur" säger.

Pierrot Månsson, FP, Kristianstad








"Jag är evinnerligt trött på att alla politiker i Kristianstad pekas ut som egoister eller korkade." Pierre Månsson, gruppordförande för FP och Barn- och utbildningsnämndens ordförande i Kristianstad, tar till snyftvalsen i Kristianstadsbladet. Jag säger inte att Månsson är egoistisk och/eller korkad. Men av väljarna avlönade politiker vars handlingar påverkar en direkt ska befinna sig på ett ständigt gungfly där den minsta medborgarens lillfinger kan putta ner dessa i dyngan. Det är pinsamt patetiskt att se deras självrättfärdigande i tryck.

Och handen på hjärtat: visst kan vi väl alla vara egoistiska och korkade då och då? Som ett av de senaste fullmäktigemötena jag besökte där Månsson menade att det funkar hur bra som helst med skolklasser med över 30 elever i? Njaaa.....

Hultan In Memoriam

Hultsfredsfestivalen tycks gå i graven. En epok är över. Men det blir ju så, rockfestivalerna ploppar upp som svampar i marker man minst anar det. Myrmarken i Emil-bygden gjorde istället succé förra helgen med Sonisphere. Var själv inte där, men en grym setlist med Metallica som gör att jag verkligen längtar efter Forum-spelningen på måndag!

Men man minns Hultan med ordentlig nostalgi. Och man har sett riktiga höjdarband där: Nick Cave and The Bad Seeds, Black Sabbath med Ozzy (som jag blev tvungen att lämna Paradise Lost för)... 1999 propsade syrran på att gifta sig mitt under festivalen och jag och brorsan fick vara så goda att köra hem en vända. Jag körde och slutade festa mitt under Manic Street Preachers spelning kvällen innan. La mig i gräset och njöt av musiken. Jag försökte sova på natten och offrade smärtsamt nog Chemical Brothers. Men att först slänga sig i morsans badkar och byta till rena kläder och sen frossa på en god planka (eller vad vi nu åt; skabbigt festivalkäk var det inte!) fräschade upp! Sen körde vi i 150 upp och hann precis med en sup innan Garmarna med sagoväsnet Emma Härdelin gick på. Direkt efter började en av de bästa konserter jag varit på: Joe Strummer and The Mescaleros! The Clash-örhängen som "Straight to hell" gav en gråten i halsen!

Jag glömmer aldrig när Electric Banana Band lirade där: 25.000 pers i publiken och den dittills största konsert jag varit på (!)! Det var geggigt som fan och vi stod längst fram och röjde som djur. Snart var vi nergeggade och kunde lika gärna geggamoja ner varandra rejält. Z-TV var där och filmade (vi var med i TV sen) och brorsan drog ner brallorna och tryckte upp röven mot deras kamera (det blev dock bortklippt). När Manson lirade var jag ensam på campingen. Därinne var det för mycket folk för att kunna se. Absolut ingen skada för min del, jag har haft mer behållning av röjiga svenska band som Bob Hund och Wilmer X!

Jag var på väg mot scenen för att se Hole-spelningen där tjejen blev ihjältrampad. Men lämnade själv fältet för trängselns skull. Vill inte offra mitt liv för att knarkhäxan Courtney Love visar pattarna. Då hade jag mer behållning av att vinka till Nina Persson på The Cardigans-spelningen innan!

Sista året jag var där var 2000. Av en tillfällighet blev jag boende i ett militärtält med nio tjejer från Örebro. Blev lite smyg-mys-pys på nätterna med den ena av dem. En orgasm sista natten trots krökandet och att vi inte var ensamma får kännas som en symbolisk avslutning för min del på den festivalen!

Mutter



Fy fan vilken start på dagen Rammsteins "Mutter" är! "REIN RAUS! REIN RAUS!" "MEIN HERZ BRENNT!" "LINKS ZWO DREI VIER!" "ICH WILL!".... "HIER KOMMT DIE SONNE!" passar verkligen in i schizo-vädret som Mutter Sonne äntligen dykt upp efter regnet! En riktig väderplatta, även om man mest förknippar den med ett barns känsla av att vara övergivet av sin moder. Energin, refrängerna, körerna, melodierna, den sagolika bisarra lyriken... ett gigantiskt litet platt Meisterwerk!

Att det svenska ordet mutter har blivit så etablerat är ju rätt kul. Eftersom det är snuskigt men oreflekterat använt av den prydligaste prästfru. "Moder" = "fitta". Att jämföra med engelskans "screw". Som "hanar" och "honor" inom elektrisk utrustning. Men pryda moralister är ju duktigt skruvade.

Ömhet och nakendusch













Tre timmar på naturområdet imorse. Tre-fyra timmars promenad till och från stan ikväll. Jag är aningen öm i foten nu. Och kan vila mig hemma med gott samvete imorgon. Men det var härligt att komma hem ikväll och slänga sig i soffan med pommes och grillad korv. Har knyckt ett 50-tal bilder på mig från Rockweekend från Facebook. Typ hälften är på när jag blir nakenduschad med vattenslangen. Men de lägger jag inte ut på bloggen. De får hålla sig på Fejsan, haha.

måndag 20 juli 2009

Upp som en sol...

...ner som en sol! Promenerade på fältet när solen gick ner igår. Blev sugen på att se en soluppgång där igen, det var längesen. Så jag lät bli att sova. Vilade ögonen och lyssnade på Selma Lagerlöfs underbara "Jerusalem" istället. Tog ett par muggar kaffe innan jag gick ut kvart över fyra. En halvtimme senare gick solen upp. Jag satt på en sten nere vid sjökanten och bevittnade skådespelet. En otroligt klar sol som bländade en i vattnet. Jag fortsatte att promenera vid näset och hittade vildhallon. Pyttesmå, men tusen gånger godare än de holländska jag köpte i en plastask på torget häromdan. Kråkorna kraxade och gässen tutade. I bokdungen mötte jag en räv. Bägge stannade till på stigen och tittade på varandra. Var en häftig känsla. Sen var jag tvungen att ta "stora" rundan och leta efter hallon. Men det var dåligt med såna som inte fåglarna redan tagit. I slutet av rundan satte jag mig på en annan sten, solade och tittade på småfåglarna.

Tre timmar tog det hela. En sån morgon gör en pigg, stark och lycklig. Förlänger livet med några år. Nu ska jag grilla en korv bara för det. Trots att klockan bara är kvart i åtta! =P

söndag 19 juli 2009

Abortstopp akbar!


I Afganistan, med en demokratiskt vald och västvänlig president, gäller en ny lag för shiitiska kvinnor: de får inte visa sig utomhus utan en manlig släkting och inte neka sin karl sex. Talibanerna själva mördar kvinnliga lärare och flickor som går till skolan. "Hederskulturen" stoppar tiotusentals svenska tjejer från rätten till eget liv och kärlek.

Skönt. Feminismen har som bekant gått för långt. Eller? Kristdemokraterna är nu positiva till ett register över svenska kvinnor som begått abort. Äntligen har vi ett verkligt gudsparti som kan stävja den svenska synden och den vilda kvinnliga sexualiteten kan tyglas. Ett skuldbeläggande syndaregister ska väl kunna förhindra framtida brott mot sedlighet och livets okränkbarhet? Man (!) tackar och tar emot! Abortstopp akbar!

Kosovo-Katitzi



Dä va en gång en flikka zom hätte Katitzi. Hon bode i Kosovo. I Kosovo gilade man intä zigenare å retade hänne. En gång när de retade hänne kom en imam. Han za att de zkulle zluta å alla hade lika värde. Då za de att hon va zigenare. Då za imamen att hon zkulle ztikka. Män Katitzi villä bara dansa! Då kom en Kosovo-poliz. Män då hade Katitzi gömt sig. Kosovo-polisen ztakk och zkulle jaga zärber å judar. Män Katitzi hade knykkt hans pistol å batong i kjolarna! Å dansadä! Dansadä! Dansadä!

lördag 18 juli 2009

Leve Dagboken

Jag funderar mer och mer över min blogg. Främst undrar jag ju över vilka som läser den. Och varför. Står det "0 kommentarer" så tar jag för givet att ingen läser. Så plötsligt får man höra att folk läst. Sen undrar jag ju hur folk uppfattar mig.

Men inte minst tänker jag kring vad det är för typ av blogg. Jag kan ju säga direkt att det enbart är en personlig dagboksblogg. En dagbok jag låter stå öppen för den som vill läsa. Det är ingen politisk blogg, även om det blir mycket politik ibland. Politiska bloggar överlåter jag åt de som vill och kan. Jag skriver fördomsfullt och onyanserat eftersom det är så jag känner. Det är ingen musikblogg eftersom jag inte kan nåt om musik och jag "recenserar" bara skivor eller konserter om jag har dem i skallen och hjärtat och vill skriva av mig. Överhuvudtaget handlar min blogg om att skriva av mig.

En dagbok m.a.o. Och dagbokens tillbakakomst är en kulturgärning som gör att jag vill hångla och pulla upp IT-samhället i brygga.

Europas leprasjuke man

Läser i Aftonbladet, en tabloidskvallerkvällsblaska med en kulturredaktion som är helt fantastisk, att Natalia Estemirova (1965-2009) mördats. Estimirova var människorättsaktivist och tilldelades Anna Politkovskaja-priset för två år sen. Journalisten och författaren Anna Politkovskaja mördades själv efter sina varma och kritiska reportage om vardagsmänniskors öden, känslor och tankar under det andra Tjetjenien-krigen. Hon reste regelbundet till krigszonen för att hennes hjärta tvingade henne att åter möta människorna hon lärt känna och framförallt att berätta sanningen. Jag läste nyligen hennes "Tjetjenien" och blev berörd på djupet. Jag har inte hunnit börja på hennes "Putins Ryssland" ännu men varit på god väg. Ryssland är en krigisk imperialistmakt styrd av "demokratiska" despoter som försöker kväsa yttrandefriheten genom mord på journalister. Det högsta tecknet på en svag ställning. Rysslands nya mordiska tsarer är ynkryggar som aldrig kan stoppa starka människor som vill berätta sanningen. Förträngelse funkar aldrig, fråga paranoide och självgode Stalin. Ryssland är Europas sjuke man som desperat försöker hålla samman sin söndrande, leprasjuka kropp. Sätt deras ledare i karantän i spetälskedalen.

Horor och toplessar

Badade i havet igår! Så jävla härligt! Det var långgrunt och varmt och man guppade på vågorna med solen i näsan och näsan i solen! Mera sånt, nu är det tradväder igen!

En kompis kom och hälsade på, skänkte mig tio öl och en pubrunda! Skitkul! Men det var frustrerande när det bara var vi och en annan kompis, horor (läs: prostituerade) som antastade oss och personalen som bevakade oss på Kongen.

Jag är en snuskpelle. Jag saknar den gamla goda tiden när det kryllade av toplessar på playan. Och man slapp horor på Kristianstads pubar.

fredag 17 juli 2009

Rabbi riot!


Överallt ska det kravallas: Theheran, Kina.... nu har det kört igång i Jesusalem. Ultraortodoxa judar har ett flerdagas upplopp mot en parkeringsplats som kan störa sabbaten. Och israeliska myndigheterna har tvångsomhändertagit en flicka vars ultraortodoxa mor lät henne svälta. Men israeliska myndigheterna ska inte lägga sig i deras liv, menar de skäggiga. Som inte arbetar utan lever på de israeliska skattebetalarnas bekostnad. En samhälls- och religionslärare jag hade på högskolan bodde i Israel några år. Han sa att dessa skägg-gubbar "inte gjorde annat än bad och knullade". Vanliga israeler hatade dem och kastade sten på dem. De ultraortodoxa, som inte erkänner Israel utan väntar på Messias (och som ibland tycker att Förintelsen var rätt åt judarna), styr lyckligtvis inte Israel som mullorna gör i Iran. Eller talibanerna där de härjar. Israel är en sekulär, icke-religiös, statsbildning. Det är en "judisk stat", men jude definieras här inte som tillhörande en religiös grupp utan enligt blodet (på mödernet). Alltså ingen religiös statsbildning utan en rasistisk. Den enda kvarvarande efter apartheids fall i Sydafrika. Och en helig ko i den svenska politiska debatten.

De är knappast kärnfriska...


Israel skickar ut dolphin-klass-ubåtar genom Suezkanalen mot Röda havet för att hota Iran att inte framställa kärnvapen som kan riktas mot Israel. Hälften av dessa ubåtar är kärnvapenbestyckade. Stor humor. Iran misstänks framställa kärnvapen för att förhindra anfall från Israel och USA. Samma sjuka scenario som med Nordkorea. Eller under Kalla kriget. Förbjud skiten för helvete.

Längd på bloggar

Vet inte om det finns nån standard på hur långa bloggar bör vara. Jag har ett intryck av att mina kan vara lite väl ibland. Jag skrev en lång som handlade om Wiki, NE och tillförlitlighet där jag påstod att Lennon sjöng "The times they are a-changing" för att se om nån reagerade. Men nej då. De allra flesta som jag vet läser vad jag skriver då och då vet ju att det är Dylan. Men jag förlåter. Pallar sällan själv läsa långa saker på nätet grundligt. Sen skriver jag så olika, även om det inte är planerat så. Vill nog ha med för mycket och inte döda mina älsklingar. Ibland blir det som en krönika, ibland som en mindre novell. Fast i det sistnämnda fallet är det så gott som alltid berättande texter om mitt allt annat än intressanta vardagsliv, så det har jag förlåtelse för om folk prioriterar bort med tanke på livets korthet. Muahaha! ;-9

Blommor & bin


Så har den andra dagen förflutit i mitt nya liv, det kryckfria. Vad har jag då hittat på då? Tja, jag har vädrat en massa tvärdrag härhemma och luftat lägenheten. Medan jag druckit en massa kaffe och lyssnat på Candlemass nya mästerverk "Death Magic Doom". Jag gick till Netto och och pantade burkar. Sen åkte jag in till stan, köpte en ask hallon på torget som jag satt och mumsade upp. Hemma igen ville jag onanera mitt samvete: först gick jag igenom Platsbanken och hittade ett par schyssta jobb att söka. Så fick den passiva parasiten det gjort. Sen började jag röja upp en massa i lägenheten. Förberedde mig för en städning som får bli en fredagsdito imorgon. Men jag har sköljt och skrubbat av en massa dynga från festivalgrejerna, så nu har jag inga minnen alls kvar från festivalerna, haha. Sen rörde jag ihop mexikansk gryta på lammfärs som jag slevade i mig läsande på balkongen.

Jag promenerade ut till sjön ikväll igen, satt och tittade på solnedgången och lyssnade på fåglarna. Otroligt fridfullt, trots att vissa fåglar kan gasta rejält. Men det är coolt. En solnedgång är riktigt kul att titta på. Kulan sjunker och blir större, ändrar färg och form som typ en vattenballong. Det enda som saknades var en flicka att mysa med. Gärna älskog, fast kanske inte just på den öppna platsen där det faktiskt kan vara besökare på våren och sommaren. Jag tittade på blommor och bin, och i grönskans tid slår det en verkligen att sexualiteten är naturens och livets princip. Religion. Att de etablerade religionerna bygger på rädsla för sexualitet är synd (där fick jag till det). Jag är nog fan paganist på riktigt. Alternativt otillfredsställd, fniss.

Väl hemma satt jag i rutig skjorta, drack té och litteraturbloggade. Den bilden har de flesta av mina nätbekanta inte av mig, de tänker mig dyngrak i metal-t-shirt. Inte som en Snusmumrik som sitter och halvmediterar vid en sjö eller går och filosoferar i naturen. Muahaha! ;-9

Skönt som fan att kunna promenera ett par timmar ändå redan nu. Jag saknar som fan att springa, men det kommer, det kommer!


Det är inte den nektarsugna insekten på bilden som skrivit bloggen. Och ínte jag som fotat. Har ingen kamera och bildgooglar för att försöka få mina bloggar att se lite mindre tråkiga ut. ;-)

torsdag 16 juli 2009

"Tjensteqvinnans Son I-II"


Tänkte skriva lite om böcker jag läst på sistone innan jag glömmer bort det. Börjar med August Strindbergs "Tjänstekvinnans son I-II".

"Ågust" är tveklöst "vår störste". Detta p.g.a. hans mångsidighet och enorma produktion i olika genrer som både kommit att bli tidlösa internationella klassiker och skakat om samhället. "Tjänstekvinnans son I-II" är det absolut bästa jag än så länge läst av honom. Böckerna handlar om författarens liv, genom sitt alter ego Johan. Från sin barndoms uppväxt som strykrädd, av familjen orättvist behandlad, pojke, via pubertetens religiösa läseri och förhållande med en dubbelt så gammal dam till en ung man som går ut i livet.

Vad är det då för bok? Strindberg själv menar att det inte är en roman. Inte heller hans memoarer. Det är "en själs utvecklingshistoria". Smaka på uttrycket! Helt fantastiskt! Och böckerna är fantastiska! Barnet Johan visar på ett övertygande sätt upp den oförätt han kände då han med stryk tvingades att erkänna ett brott han inte begått: druckit upp sin fars vin. Fadern slog eller hotade med det. Modern stod strängt bakom och tvingade honom till erkännandet som till slut kom. Den som aldrig känt sig så orättvist behandlad och förorättad att han/hon inte känt en sån panisk förtvivlan att tårarna sprutat får gärna skriva det i en kommentar. Och det visar på hur institutionaliserad tortyr förekommer även i "den heliga familjen", denna minsta samhälleliga institution som det borgerliga samhället enligt sina ideal ska bygga på.

När Johan i puberteten blir from läsare (läs: läsare som den religiösa riktningen) är han väldigt moraliserande och fördömande. Inte minst visavi sin äldre...religionsfrände? älskarinna? Det är i denna veva hans sexuella liv med qvinnor och förälskelser inleds.

I skolan kommer han i kontakt med människor från olika samhällsklasser. Adel, borgare som bönder ("bönder" är här samma sak som idag: stockholmsjävlars nervärderande slang för icke-stockholmare). Han utvecklas intellektuellt, samtidigt som han självfallet, som studenter i alla tider, även hamnar i kroglivet.

Det stora i böckerna är i mina ögon att Strindberg verkar trovärdig när han beskriver sitt eget själsliv under hela utvecklingsepoken. Hur han tänkte och kände just då. Han glorifierar eller fördömer aldrig "sitt gamla jag". Däremot genomsyras böckerna av hur han vid skrivögonblicket såg på olika företeelser som familjen, klassamhället, litteratur etc. Hans ambitioner är de naturalistiska och vetenskapliga. Som feminist på 2000-talet kan man självfallet göra det enkelt för sig och avfärda Strindberg som "misogyn" och "kvinnohatare". Så enkelt gör aldrig Strindberg själv saker för sig. När han påstår att mannen är slaven i familjen argumenterar han för det. Dessutom på ett sätt man inte kan blunda för. I synen på onani, som han ser som ett naturligt sätt att tillfredsställa sina behov på, är han otroligt modern och fördomsfri med tanke på vad läkarna skrev i ämnet på den tiden. Samhällsgisslandet är underbar läsning och, sorgligt nog, aktuellt även i dags dato. Den massiva litteraturkritiken är spännande och intressant. Särskilt som utvecklingsperspektivet ofta kommer fram även här: till en början högaktade han Sören Kirkegaards "Enten-Eller", senare började han kritisera. Och visar på varför. När böckerna avslutats har den unge mannen Johan förstått att det inte är personmoralen utan samhället som i regel är boven i de olika dramorna. Sen följer två fortsättande självbiografiska böcker till som jag är duktigt sugen på att sätta tänderna i.

Ja, jag stannar här. Jag tror aldrig jag läst något som "en själs utvecklingshistoria" innan. Historia och själslivet är kanske mina största intressen. Själv skulle jag aldrig kunna skriva något sånt, jag vågar inte ens läsa mina frustrerade dagboksanteckningar från 1996. När Strindberg skrev detta var han 37 år, precis som jag är idag. De svenska utgivarnas kommentarer utgör bara de en hel bok i sig. Och de är ovärderliga och högintressanta som förklaringar på personer, platser, uttryck och inte minst anspelningar i boken. Heder åt dessa!


Bilden där uppe har jag sen många år som kylskåpsprydnad! Fick den av min kära bror i present eller julklapp eller nåt!

När det blåser på månen



Jubileer "återaktualiserar" en massa tjafs som man blitt uttjatad med till leda i decennier (eller sekler, fast jag har inte levt så länge). I dag är det 40 år sen jänkarna landade på schweizerosten som kretsar kring vår planet. Nu är det en massa tjat om månlandningen igen. 4 av 10 jänkare tror inte att den skett (betydligt fler tror nog på rymdgubbar i labb i USA). Konspirationsteorin handlar som vanligt om stjärnbanéret som vajar i vinden. Och det blåser ju inte på månen. Pa-pa-pa! Avslöjad! ;-D

Jag är godtrogen nog att tro på månlandningen. 25 år innan denna skedde skrev Eric Linklater barnboken "Det blåser på månen". Jag citerar en recension av denna:

"`När det blåser på månen får man tänka mycket noga på hur man uppför sig. För om det är en ond vind och man uppför sig illa, blåser den rakt in i hjärtat och sedan uppför man sig illa en lång tid framåt.´
Så förmanade major Rytter sina döttrar Dina och Dorinda innan han gav sig iväg på sin långa och farliga resa till Bombardiet. Och Dina och Dorinda försökte nog vara snälla, men eftersom vuxna inte alltid kan skilja på hjälpsamhet och ofog och eftersom det blåste på månen gick det ganska illa för dem."

Har det överhuvudtaget gått en dag sen 1969 som världspolisen USA inte släppt en bomb i ett annat land? I namn av frihet och demokrati. Och när slutligen Bombardiet slog tillbaka: krig mot terrorismen. Den slutliga apokalyptiska striden mot all världens ondska. Hjälpsamhet? Ofog?

Trött och lycklig

Dan började med trötthet efter för lite sömn. Dessutom med frustration över den gråa himlen ute och att fotjäveln inte vill bli bra. Trodde uppriktigt att höstdeppigheten skulle komma innan högsommaren ens har börjat. Var ärligt talat pissed up på livet.

Så besökte jag sjukgymnasten som sade: "Kasten dina kryckor och gå". Jag förlitade mig på henne och se: jag kunde gå! Trots att det kändes jävligt konstigt i början. Jag haltar som en skadskjuten gnu, men det går över. Vädret förbyttes till stekande sol och jag göttade mig på balkongen iförd enbart avklippta jeans, läsande Ordfront Magasin och lyssnande på Gogol Bordello. Mina ögon hade öppnats och jag kunde åter skåda Ljuset!

Jag har saknat mina promenader ute på naturområdet så jag bokstavligt talat mått mentalt illa. Men ikväll testade jag att traska där med en kompis. Vädret var härligt och varmt i den nedåtgående solen, jackan la jag av. Vi satte oss en stund vid sjön och vilade. Det var grönt, blommigt och luktade paradisiskt. Det ÄR fan mitt Eden! Som jag varit förvisad ifrån i ett kvartal nu men åter kommit tillbaka. Och det kändes inte dumt alls att känna att jag pallade gå en och en halv timme utan kryckor några timmar efter att jag lagt dem ifrån mig. Nu jävlar alltså!

Té och rostat bröd värmde härligt i magen efteråt. Och i själen; det finnes ingen avskillnad mellan sinnlig och själslig tillfredsställelse. Det äro en fåvitsk och hädisk villfarelse som inte ens den mest förhärdade nunna kan tro på innerst inne. Nu ska jag lägga mig och läsa lite. Och sova lyckligt och sällt.

Jag blev knappast på sämre humör av att snacka med min kompis från Karlskrona inatt: jag hälsar på honom nästa helg, lyssnar på musik, åker sightseeing-båten i skärgården, badar i havet om det är bra väder. Och på måndan efter åker vi till Köbenhavn och beskådar Mastodon och Metallica! Höstdeppet kan fan i mig vänta! Hail Livet! \m/

onsdag 15 juli 2009

Hårdrock är mesigt...

...zigenarpunk är tufft!

http://www.youtube.com/watch?v=TmPEU-HgmJY

Dagens Dödssynd: Lättja



Dödssynden Lättja är samma som Likgiltighet som jag skrivit om tidigare. Men lättja har ju även en annan aspekt och innebörd än att inte palla bry sig om andra. Vem har inte hört: "Har du latmask?" Och velat svara: "Japp, hela rövhålet fullt! Mina älsklingshusdjur! Hellre latmask än hjärtinfarkt!"

Jag satt och funderade kring det ljuvliga fenomenet lättja på bussen nyss. Helt plötsligt springer en grabb i 12-årsåldern ut mitt framför den körande bussen med en barnvagn med ett spädbarn i framför sig. Den stackars chaffisen blev tvungen att tvärstanna. Strax efter kom deras morsa (gissar jag på) m.fl. springande över och bussen fick stanna igen. Men hon plockade inte upp dem utan sa till sig själv att "jag kommer igen". Bussen går en gång i kvarten. Hur fan kan man ha så jävla bråttom att man äventyrar sitt eget och ett spädbarns liv för att vinna en kvart? Det är ju bara att slappna av och invänta nästa.

Men det är ett fenomen i tiden. När jag betalade i kassan ringde mobilen. En "normal" person skulle svarat direkt, men jag sket i det. Höll jag nu på med annat kunde personen ringa senare. "Mañana-mentaliteten" är inte lite föraktad i vårt land med sin just in time-sjuka. För det är en sjuka. Vad kännetecknar en stressad person om inte psykopati? Vid stress får man tunnelseende och förlorar empati- och sympatiförmågan inför de andra som bara är i vägen och bör undanröjas. I trafiken är det riktigt sanslöst; där är det OK för vuxna människor att ge fingret och göra vansinnesomkörningar där man verkligen äventyrar sitt eget och andras liv.

Lasse Berg menar i sin underbara bok "Gryning över Kalahari" att lättja är människans sanna natur. Han letar sig tillbaka till mänsklighetens afrikanska vagga och studerar hur bushmännen och andra lever. Hans slutsats är att människan är skapt för ett par timmars arbete, resten av tiden till trevligt samkväm. Att äta, dricka, skämta, dansa, knulla... Vår lutherska arbetsmoral är i mina ögon direkt sinnessjuk. Och leder till sjukdomar. Dessutom finns det en livsavgörande politisk aspekt. "Fundisarna" i Miljöpartiet har helt rätt när de säger att vi behöver mindre tillväxt. Vi är så hjärntvättade i vår tillväxt-fundamentalism att vi betraktar dem som pajasar. Men vad innebär ständigt ökande "tillväxt" om inte en ständigt stegrande rovdrift på Moder Jord som oundvikligt kommer att leda till mänsklighetens undergång. Det är inte "ekonomisk" tillväxt vi behöver utan social och kulturell. Slappnar vi av och göttar oss ger vi oss tid att ge varandra tid. Kärlek, umgänge, kultur. Detta blir en positiv spiral där det ena ger det andra. Både fysisk och psykisk hälsa. Alltså äkta tillväxt. Även kallad god karma. Eller med det allra vackraste ordet: Lättja!


Den vackra impressionistiska tavlan däruppe är faktiskt inte målad av Renoir utan av Roberth Thegerström (1857-1919) och heter "Lättja". Boken "Rätten till lättja" är skriven av Karl Marx svärson Paul Lafargue och är en underbar argumentation för ett verkligt socialistiskt samhälle: alltså ett socialt där människor njuter tillsammans. M.a.o. motsatsen till de kommande kommunistdiktaturerna med sin extrema arbetsmoral och "socialistiska tävlan".

IT´S THE UNDERDOG WORLD STRIKE!!!!!


Fy fan, först euforisk över att ha slängt kryckjävlarna! Sen en massa starkt svart kaffe och Gogol Bordello! Inga kan väl undgå att älska dem? Gillar man inte riktig punk, östeuropeisk zigenarmusik och Bertold Brecht/Kurt Weill-mässig kabaré-musik har man smaken där solen inte skiner. Gillar man inte allt det nämnda i en enda kombination är man inte klok.

"Underdog World Strike" borde bli den nya "Internationalen" för alla "underdogs"! Zigenarpack som högutbildat white trash-pack som jag!

http://www.youtube.com/watch?v=f_QRrDReegw

KRYCKFRI!!!!!

Dagen började i tristessens och frustrationens tecken. "Ännu en knullad dag", som Åke Jävel säger. Kände riktig panik av att bara vara hemma. Började längta så in i helvete över att promenera ute i naturen igen. Men kryckorna satte käppar i hjulet. När jag tittade ut på det gråmulna vädret började jag nästan få höstdepression i förtid. Och fotjäveln vägrade sluta svullna...

...men! Så gick jag till sjukgymnasten! Hon konstaterade att fotfan var läkt för evigheter sen. Och att svullnaden beror på att jag inte aktiverar foten. Anledningen till att jag inte aktiverat den har berott just på svullnaden och att jag inte vågat. Men nu jävlar!!!!! Jag hade antagligen kunnat slippa kryckandet på varenda jävla sommarfestival jag varit på. Men det är lätt att vara efterklok. Jag är tacksam för alla bekanta som förbjudit mig att använda foten eftersom den ännu varit svullen. Men professionell rådgivning är ändå att föredra.

Nu kan jag inte tacklas och buffla mig längre. Och folk slutar fjäska för mig. Men man blev ju behandlad som det anstår en kejsare ett bra tag! Och nu ska jag ut och kriga på allvar istället och erövra hela världen till mitt Imperium! "Think localy, fuck globaly", som Gogol Bordello sjunger i mina högtalare nu! BÄVA!!!!! ;-D

tisdag 14 juli 2009

Rasismens historia

Jag brukar betrakta mig som hyfsat efterbliven. Men så efterbliven att jag beskådar firandet av en framavlad rudimentär relik från ett fördemokratiskt samhälle är jag inte. Jag är svensk medborgare, ingen kunglig undersåte.

Istället kollade jag på andra delen av tre i en BBC-producerad dokumentärserie, "Rasismens historia", på Kunskapskanalen. Bland det bästa jag sett i ämnet. Det hela började med "den nya rasismen" som uppstod efter abolitionisternas slavmotstånd och tankar om alla människors lika värde. När slavarna frigetts under 1800-talets första hälft skyldes de västerländska ekonomiska misslyckandena på "lata negrer" som "stod nära djuren" och måste tvingas till arbete. Dessutom expanderade det brittiska imperiet. Tasmanerna som varit kända utanför Australien i 10.000 utrotades av de brittiska bosättarna som spred "civilisation". De flesta sköts eller slaktades på annat sätt, men de sista "räddades" till en by långt utanför deras naturliga levadsområde där de skulle lära sig evangelium och jordbruk. Här dukade de under av sjukdomar m.m.

"Välvillig" kristendom och den vite mannens civilisationsbörda hade även den misslyckats. Nästa stora tanke var socialdarwinismen. De folk som inte "fittade in" kunde gott gå under, det var rentav bra för den mänskliga utvecklingen. Detta sammanföll med de marknadsekonomiska idealen. I Indien dog tiotusentals infödda i svältkatastrofer. Även dessa skulle "räddas" av kolonisatörerna, dock till koncentrationsläger miltals hemifrån där de dukade under av hårt arbete och undernäring. De koloniala nykomlingarna Tyskland var inte bättre: de utrotade ursprungsbefolkningar i sina afrikanska kolonier i direkta dödsläger. Dessa händelser och ideal var enligt dokumentären den logiska bakgrunden till nazisternas förbrytelser.

Socialdarwinismen gjorde ingen större skillnad på ras och klass, eugeniken eller rasbiologin mätte skallar på och steriliserade "lägre och kriminella klasser". Arbetarklassen i storstäderna sågs som hot. I Sverige tvångssteriliserades 60.000 personer. Rasbiologin var ytterst populär i USA dit främmande folk strömmade i massor och sågs som ett hot. Anhängarna till rasbiologi såg sig själva som "liberala" och "reformvänner" och inbillade sig att de gjorde mänskligheten en tjänst. Liksom de kristna som hundra år tidigare ville sprida ljus och civilisation åt de mörka vildarna.

Jag ser fram emot nästa program och hoppas att det även tar upp sam- och framtiden. Och ställer de moraliska och känsliga frågorna: vad kommer dokomentärerna i framtiden att säga om vår tids agerande? USA har en svart president som försöker bomba civilisation och frihet över byar och flyktingläger i Afganistan och Pakistan. Med svenska soldater till hjälp. Jag tycker redan nu att det är åt helvete fel väg. Riktigt efterblivet.

Candlemass - Over the Rainbow - W.A.S.P.

Det är inte hela världen om man råkar missa lite konserter på festivaler. De dyker ändå upp på KB i Malmö på hösten! Denna hösten blir det till att se Candlemass (förband Trouble), Over the Rainbow och W.A.S.P.! Blir en trevlig ta igen-höst detta! =P

måndag 13 juli 2009

Rockweekend

Äntligen känns det som att jag har semester. Inte från jobb utan från sommarfestivaler. Jag är fortfarande trött efter Rockweekend. Kom hem rätt sent igår och hamnade i säng tre inatt. Jag ville inte gå upp alls men var tvungen att sticka till Arbetsförnedningen. Träffade en elev där som gick ut sista året nu. Verkade hopplöst även för honom på jobbfronten. Dessutom var jag tvungen att köpa lite mat på Domus. Och inte minst schampoo. Det man kanske behöver mest efter en campingfestival är ett rejält bad. Det var så pass långt till duscharna på festivalen att jag inte pallade hänga med dit med kryckorna. Men grisig hade man såklart blitt och jag blev tvångsduschad med högtrycksslangen på campingen av en tjej och några andra som gärna beskådade det hela. Det var nog den roligaste dusch jag varit med om trots kallvattnet, dessutom är jag smygnaturist och näckar gärna offentligt. Det var antagligen där schampoot blev kvar sen.

Resan upp gick smidigt och snabbt tycker jag. En riktig gryningssafari med älgar, rådjur, tranor och annat på eller vid vägarna (älgkon betade lyckligtvis utanför). Och det är kul att se hur landskapet skiftar. Vädret var däremot inte så kul när vi väl kommit upp: regn och kraftig blåst. Det sabbade vissas stämning i början, men det gick över sen. Jag hade skitkul hela tiden även om jag somnade ifrån mycket (fniss). En massa skönt folk och puss- och kramkalas som vore det självaste SRF. Ovanligt många bekantingar jag träffade, till skillnad från Metaltown. Och en del oväntade som en tjej jag dansade med under Flogging Molly på SRF (och helt hade glömt fram tills dess). Det var extra kul att ha partytält eftersom så många stannade till där. Det schyssta med området var att det var så litet. Scenområdet låg bara på andra sidan stängslet kring campingen. Där stod jag med medhavd öl och såg och hörde perfekt. Tillsammand med ett fåtal andra hängivna som man kunde prata musik med. Testament, U.D.O. och Paradise Lost var band jag såg därifrån, med en öl i ena näven och pek- och lillfingret utsträckta genom stängslet med andra. De mindre banden spelade på en liten scen i öltältet, vilket var kanon även det. Isole lirade där, fast då stod jag framme vid scenen. Fantastiskt vacker doom metal som jag gärna hade hört en längre spelning med. Annars kunde man sitta på bänkarna och kolla. Så gjorde jag och en tjej t.ex. med första bandet vi såg, ett glamband som var lite småkul ändå (har för mig att de hette Billion Dollar Babies eller nåt). Wolf, Edguy, Dimmu Borgir m.fl. var band jag såg inne på området. Wolf rockar alltid och jag har fortfarande Edguy-låtar i skallen. Egentligen borde jag tycka att Tobbe Sammet är en fjant i cowboyhatt, men jag gillar honom skarpt.

Vädret var som sagt inte kul. En väninna lånade mina gummistövlar och jag fick slafsa omkring i geggamojan med gympadojorna (som numera i praktiken är lerklumpar och verkligen behöver en rengöring). Tälten vi hade höll för blåsten, men det var nog mycket tur. Marken var mjuk lerjord och pinnarna flög upp hela tiden. Om vi inte tryckt ner pinnarna till partytältet hela tiden hade det inte stått länge. Partytälten flög omkring överallt och det var ren tur att det inte skedde en massa olyckor.

De flesta band jag såg har jag sett ett flertal gånger innan. Inklusive de jag sket i eller somnade från. Men det var en riktigt bra lineup. Den största behållningen var nog Isole som jag inte sett förrut. Tyvärr fick Paradise Lost bara en halvtimme eftersom de bytte tid med ett annat band. Dimmu Borgir var mäktiga som fan, men jag gick efter halva eftersom jag letade efter folk på campingen. En tom camping eftersom så många såg Dimmu och blev helt tagna. Resan hem var rätt jobbig eftersom vi satt tre i baksätet i en fullpackad bil med ont i kroppen. Men jag vill säga ett stort tack till Emme, Fredrik och Ingela för skjutsen, gästfriheten, Minttun, ölen, grillningen och inte minst: duschen! Efter tre regniga campingfestivaler med kryckor borde humöret vara i botten, men jag är mest trött. Och jävligt kul har jag haft!